Stäng fönster Södertälje kn, MÖRKÖ KYRKA 1:1 MÖRKÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - MÖRKÖ BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 936, år 1900: 1357, år 1995: 479 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en höjd som går in som en kil i den odlade marken, en bred sprickdal i det kuperade skärgårdslandskapet. Mörkö kyrka ingår i Mörkö-Oaxens riksintresseområde. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan med rundat korparti i öster, sakristia i vinkeln mellan den norra korsarmen och korpartiet samt ett runt gravkor vid den södra korsarmsgaveln. I den västra korsarmen ingår långhuset av en romansk stenkyrka. Denna har troligen genom en ombyggnad under medeltiden, ovisst när, erhållit salformad plan. Sannolikt fanns under medeltiden också en sakristia i norr och ett vapenhus i söder. Tegelvalv i interiören. 1660 lät ägarinnan till Hörningsholm, Ebba Grip, uppföra en korsarm i sydost, med underliggande gravvalv. Samtidigt stöttades troligen den östra muren med två strävpelare. Mellan 1787 och 1788 förvandlades kyrkan under ledning av Anders Sundström d.ä. till en korskyrka genom att man enligt uppgift byggde ut den gamla sakristian till en korsarm i norr. Kyrkan östligaste del fick en halvcirkelformad avslutning och ett gravvalv för ätten Bonde på Hörningsholm. En ny sakristia förlades strax öster om korsarmen. Vapenhuset revs och en ny ingång i väster ersatte den gamla ingången. En takryttare fanns fram till 1764. Ännu ett gravkor för familjen Bonde byggdes 1841 mot den södra korsarmens sydsida. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är vitpustad med svart plåttak. Ingång i väster. Ett vitrappat trätunnvalv ersatte 1787 de gamla tegelvalven. Altartavlan är målad 1790 medan predikstolen skänktes till kyrkan 1663. Orgelfasaden är från 1789. I den södra korsarmen står ett gravmonument, en tumba i kalksten, utfört för Mauritz Sture död 1592 och Anna Horn av Åminne, död 1617. Kyrkan har en medeltida dopfunt i gotländsk marmor. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
