Stäng fönster Stockholm kn, LANTMÄTAREN 2 S:T JACOBS KYRKA (JAKOBS KYRKA )
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Redan 1311 omnämns i ett gåvobrev för första gången S:t Jacobs kapell eller kyrka. Kulten av den äldre aposteln Jacob, S Jacob di Compostela som gett kyrkan dess namn, var mycket utbredd under 1300-talet. S:t Jacob var de resandes skyddshelgon med pilgrimens olika attribut, bl a musslan, som återfinns som dekorativ form på flera ställen i dagens kyrka. Sannolikt revs det lilla träkapellet omkring 1430 och ersattes av en treskeppig kyrka av tegel, som dock inte hann bli mer än knappt hundra år gammal. Efter Västerås riksdag 1527 revs även denna kyrka i enlighet med Gustav Vasas beslut. 1575 års kyrkoförordning föreskrev att varje ”malm” i Stockholm skulle ha en egen kyrka så att ”menigheten skulle slippa trängas.” Under det sena 1500-talet bildades därför Norrmalms församling, i vilken både den sedan år 1590 invigda S:ta Clara kyrka och sedan Jacobs kyrka kom att ingå. Vid denna tid hade bebyggelsen på Norrmalm brett ut sig alltmer. Grundläggningsarbetena för dagens Jacobs kyrka påbörjades på Johan III:s initiativ 1580, då enligt en korsformig plan. 1588 ändrades emellertid byggnadsplanerna och efter Willem Boys ritningar uppfördes en kvadratisk salkyrka med endast fyra pelare, ett stort utbyggt kor i öster och vapenhus i väster. 1593 avstannade arbetena. Då var murarna av tegel uppmurade, valvet var slaget över kvadraten mellan tornkolonnerna och tornet var påbörjat. Omkring år 1600 fortsatte bygget efter en på nytt förändrad plan. Nu förlängdes kyrkorummet med två travéer västerut varvid långhusets kolonner fördubblades. Då påbörjades också de två västtornen. Efter ytterligare några uppehåll i byggnadsarbetena byggdes kyrkan färdig 1633–43 under ledning av murmästaren Hans Ferster och kunde invigas den 26 november 1643. I samband därmed kom också Jacobs församling till. För mer historik se kyrkan/kyrkobyggnaden |
