Stäng fönster Mjölby kn, VETA 7:1 M.FL. VETA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - VETA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 677, 1900: 922, 1995: 2436 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ca 8 km nordost om Mjölby i övergångslandskapet utefter gamla riksvägen mellan Linköping och Mjölby tillsammans med klockargården, ett församlingshem jämte några villor och en jordbruksfastighet. På kyrkogården finns klockstapel och ett bårhus. Kyrkoherdebostället ligger ca 400 m öster om kyrkan. Veta har varit tingsplats. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan bestående av ett rektangulärt långhus, ett smalare och påfallande långsträckt kor, dominerande korsarmar i norr och söder samt en sakristia på korets nordsida; mellan sakristian och den norra korsarmen är en värmekammare inrymd. Av den ursprungliga kyrkan, troligen uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal, återstår långhuset och större delen av koret. Att koret ursprungligen varit absidförsett visar bågformiga sockelstenar som återanvänts vid den därpå följande ombyggnaden av koret, till befintlig form, vilket torde ha skett under 1300-talet. Sakristian uppfördes under 1400-talet. Under sakristian fanns det Gripenwaldtska gravvalvet, igenfyllt 1820. År 1687 uppfördes den södra korsarmen. Den norra korsarmen, uppförd 1759, bekostades av generalmajor Simon Jacob Wennerstedt till Solberga och innehöll under golvet även den Wennerstedtska familjegraven. I samband med denna tillbyggnad omorienterades kyrkorummet och altaret förlades till norra korsarmen, sakristian förlades till det gamla koret. 1885 tillkom tillbyggnaden (värmekammaren) mellan sakristian och norra korsarmen. Vid en restaurering 1913 togs åter sakristian från 1400-talet i bruk. Ett litet vapenhus i trä tillfogades 1973. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Medeltidskyrkan har skilda sadeltak över långhus och kor, tillbyggnaderna från 1700-talet valmtak. Exteriören präglas i viss mån av restaureringen 1913, bl. a. frilades då det oregelbundna naturstensmurverket, fönsteromfattningarna nyhöggs och den spirkrönta takryttaren över korsmitten tillkom. Ingång i väster samt på den södra korsarmsgaveln. Det medeltida kyrkorummet välvdes under 1400-talet, såväl långhus som kor i två travéer. I kyrkan finns kalkmålningar bevarade från flera perioder. På korets nordmur finns rester kvar av den romanska utsmyckningen, möjligen framställande en donatorsbild. I samband med valvslagningen utsmyckades valven med arkitektoniskt förstärkande dekorationsmåleri. Ganska snart därefter har en övermålning skett med figurrundlar i Risingemästarens stil. En ny figurdekoration tillkom år 1588, vilken dateras genom en bevarad inskrift. Altartavlan är målad vid 1700-talets mitt av okänd konstnär. Predikstolen från 1689 omgjordes av Ramund Bangelius 1712. Kyrkan har sluten bänkinredning. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är tillverkad av Mårten Hacke i Skänninge och skänktes till kyrkan 1689. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
