Stäng fönster Mjölby kn, JÄRSTAD 9:1 JÄRSTAD KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antagas att kyrkogården vuxit fram kring kyrkan under medeltiden. Få rester efter denna kyrkogård finns bevarade. I samband med restaureringen av kyrkan på 1930-talet gjordes dock ett par intressanta observationer. En ej underskriven arkivhandling daterad 2/11 1934 låter meddela att man påträffat fem skelett under golvet till sakristian. Samtliga skelett var skadade och relativt omkringrörda. Författaren menar ändå att det kan konstateras att de döda begravts på kyrkogården innan sakristian uppförts, vilket skulle innebära att de är äldre än 1400-tal. Skeletten återbegravdes och är därför inte längre tillgängliga för forskning. Samtidigt gjordes en observation av den ursprungliga västmuren under kyrkans västligaste valvbåge. Författaren konstaterade därvid att några spår efter en västingång helt saknades. På gräsmattan framför kyrkan står en unik gravsten rest över Sigrid och Kersti Nilsdöttrar 1603. Stenen är märklig dels för att den är så tidig, dels för att den är av sandsten och inte som normalt av kalksten. Också det vapen som visas i stenens överdel, två korsade skyttlar, är värt att notera. En artikel om Sigrid Nilsdotter och hennes gravsten var införd av David Abrahamsson i Östgöta Correspondenten den 13/4 1960. Han identifierar henne som en dotter till Nils Persson i Ullevi och menar att skyttlarna i vapnet ska ses som ett bevis på att hon arbetat med vävarbeten till Vadstena slott och att hennes gravsten förfärdigats av stenhuggare därifrån. Texten är inte helt lättolkad idag, Med undertecknads läsning står där: N:P KID HÄR HVILAS I HERRANOM SALIGE …SIGER I NILZDOTER KESSTI……. NILZDOTT ER ANNO 1603 En bevarad kalkstensvård från 1645 står också invid vapenhusets västra vägg. Fragment av liknande stenar finns också i kyrkogårdsmuren. Från slutet av 1600-talet stammar också tre gravhällar som nu är lagda i kyrkogårdens nordöstra hörn. De flyttades dit i slutet av 1950-talet efter en del turer och bråk som lämnat avtryck i arkivet. En av hällarna knäcktes vid flyttningen. Hällarna är av en typ som ursprungligen måste ha legat i kyrkgolvet. Före flyttningen hade de legat i slänten på insidan av östra kyrkomuren. Två av hällarna är märkligt nog över samma person, häradsdomaren Olof Jönsson i Ullevi med hustru och barn. Antalet barn varierar dock mellan de två hällarna. Olof Jönssons son Jöns Uhlbom var som tidigare nämnt ansvarig för utbyggnaden av kyrkan på 1730-talet. Om kyrkogårdens utseende finns inga besked i källorna förrän ca 1930 då delar av den fotograferades (se bilder i denna rapport). En serie foton från 1932 visar samma del av kyrkogården. Här syns en förändring jämfört med idag på det sättet att grusgravarna 1932 gick ända ut till kyrkogårdsmuren på södra sidan av kyrkogården, samt att den kringgående grusgången saknas på den nordöstra delen av kyrkogården invid koret. Samma förhållande syns på den äldre odaterade gravkarta som finns i arkivet. Tyvärr finns bara halva kyrkogården återgiven. Kartan redovisar i detalj för alla grus- och häckgravar som finns i södra delen av kyrkogården liksom för gångsystemens utseende i den norra halvan, före det att en kringgående grusgång anlagts. Dessutom redovisas för den på bilderna synliga trädkransen som förutom vid östra muren också stod på den norra och södra. Den nya gravkartan är betydligt mindre detaljerad och dessutom inte daterad. Av stilen att döma härrör den från 1960-70-talet. Utanför kyrkan vid södra långväggen finns en runsten. Inskriften lyder enligt Brate: "Orökja reste denna sten efter systern Amma". |
