Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, LILLA SKOGSJÖ 1:1 HÖGBY KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Läs gärna hela dokumentet som finns bilagt!

Högby kyrka
I samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1871 revs de medeltida kyrkorna.
Högby medeltidskyrka
Högby medeltida kyrka var belägen ca 1 km norr om den nuvarande. Den rivna kyrkan
var uppförd av kalksten sannolikt på 1100-talet med ett rektangulärt långhus och ett
smalare absidkor. I väster fanns ett torn med avtrappad klockvåning, som sannolikt var
samtida med kyrkan eller tillbyggt strax efter. Platsen utgörs nu av en ödekyrkogård. En
romansk portalomfattning i sandsten från den gamla kyrkan murades in i det nya tornets
övre våning. Den överflyttades senare till Historiska museet i Stockholm. Museet hade
redan 1872 fått en medeltida järnsmidesornerad och läderklädd dörr som gåva av
församlingen, vilken inlämnades av byggmästaren August Nyström.
Ett flertal avbildningar av den gamla kyrkan finns bland annat av Brenner på 1670-talet,
av Koch, Ihrfors mfl från 1800-talets början. Särklassigt bäst är den dokumentation som
upprättades inför debatten om kyrkans rivning. Ritningarna togs fram för att visa att
särskilt tornet var i för dåligt skick för att reparera. Kyrkan visar stora likheter med den
bevarade kyrkan i Kaga. Kyrkans utseende finns också bevarat på ett par äldre
fotografier i länsmuseets arkiv. Kyrkan revs strax efter det att den dokumenterats 1871.

Västra Skrukeby medeltidskyrka
Västra Skrukeby kyrkplats utgörs idag också av en ödekyrkogård. Den rivna kyrkan var
uppförd av sten under äldre medeltid med rektangulärt långhus och smalare absidkor.

Också kyrkan i västra Skrukeby finns avbildad vid ett flertal tillfällen. Liksom vid
Högby har här både Brenner, Koch och Ihrfors gjort teckningar. Den bästa av dessa är
den återgivna av Simonsson från mitten av 1800-talet. Teckningen visar kyrkan med
långhus, kor och rundad absid. Framför ingången finns ett lågt vapenhus av trä. Över
långhusets västra del har en takryttare med klocktorn uppförts som ersättning för den
klockstapel som Brenner redovisar väster om kyrkan. På Brenners teckning finns också
antydningar om en sakristia norr om koret. Detta syns inte på teckningen ovan som visar
kyrkan från söder. Västra Skrukeby kyrka stod kvar som gemensam kyrka under
nybygget och revs först 1876.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.

Högby ödekyrkogård är idag en välskött fornlämning. Kyrkogården är liten och snarare
rundad än rektangulär. Den ligger på en mindre kulle strax norr om Högby Frälsegård
och utefter en mindre körväg mellan Frälsegården och Prästgården. Kyrkogården har en
intakt trädkrans och kyrkogårdsmur.

Den domineras idag helt av den berömda Högbystenen, en stor runsten som hittades i
samband med att kyrkan revs. Den satt då inmurad i kyrkans sakristia. Stenen är rest
mitt på kyrkogården. Stenen räknas som en av de förnämsta i landet. (nr Ög 82).

Texten lyder på framsidan ”thukir resthi stin thansi eftir asur sin muthur bruthur sin iar eatathis austr
i krikum” och baksidan
”kuthr karl kuli kat fim suni
feal at furi frukn teks amutr
aitathis asur austr i krikum
uarth ohulmi halftan tribin
kari uarth atuti
auk tauthr bui
thurkil rist runar”

Toke reste denna sten efter Assur sin morbror, han ändades i Grekland.
Fem söner hade gode bonden Gulle
Föll vid Föret 1orädde kämpen Asmund
Ändades Assur österut i Grekland
Blev i holmgång Halvdan dräpt
Kåre i Dundee?2
Död är ock Boe
Torkel ristade runorna.

Ytterligare fem runstenar har funnits på den gamla kyrkogården. Ög nr 83 hittades vid
kyrkans rivning liggande på kant i södra väggen och är nu rest på prästgårdens ägor.
”thura sati stint hansa aftir suin sin rs urstr o ual tu” Tora satte denna sten efter sin son Sven som
dog i Frankrike.
Ög 84 satt inmurad i kyrkogårdsporten och är nu försvunnen. Texten är inte känd i hela
sin längd. ”thurkil uk ilka risthu sin……” Torkel och Helga satte sten….
Ög 85 satt likaledes inmurad i kyrkogårdsporten och är numera försvunnen. ”hilf risti stin
thansi iftir thuri” Hilf reste denna sten efter Tore.
Ög 86 var en skadad kalkstenshäll (gravhäll) som efter framtagandet förbrändes till
kalkbruk ”……tien thensa eftir………fathur……” (s)ten denna ef(ter)………fader…..
Ög 87 var en kalkhäll med kors och runstensornament på båda sidor, Den upptäcktes
vid rivningen och restes i prästgårdens park. ”thurun risti auk thi bruthr sunir tusta iftir sin fathur
thurkil krist stin thansi aufti tusta” Torun reste, och bröderna Tostes söner, efter sin fader, jag
Torkel ristade denna sten efter Toke (eller Toste).
Förutom de många runstenarna av vilka alltså endast två återstår finns två äldre
gravstenar i kalksten av tydlig 1600-talstyp resta på kyrkogården tillsammans med två
vårdar av sen 1700–tidig 1800-talstyp. Den enda av dessa som är fullt läsbar är rest
över Magnus Wellington från Blixtorp, död 1856.
En arkeologisk undersökning genomfördes på kyrkogården 1996 i syfte att utröna om
det rykte som fanns att Högby gamla kyrka varit byggd på en stor gravhög ägde
riktighet. Vid undersökningen konstaterades att kullen bestod av raseringsmassor från
den gamla kyrkan som täckte den ursprungliga kyrkogården som var belägen i en
naturlig svag sandås. (Rapport Karina Nohrstedt UV-Uppsala 1996).
Västra Skrukeby ödekyrkogård

Kyrkogården finns idag kvar som ödekyrkogård. Den begränsas fortfarande av sina
ursprungliga kyrkogårdsmurar och sin ursprungliga trädkrans som till största delen är
intakt. Marken sköts av kyrkogårdsförvaltningen i Mjölby, som vårdar en större
sammanhängande gräsyta som i övrigt täcks med en del större buskar som syrener mm.
På häradskartan ligger Västra
Skrukeby på en skarv, varför
det mesta av byn finns på
Mjölbybladet och kyrkan och
ett par gårdar finns på
Väderstadsbladet. Till skillnad
från vid Högby framställs V
Skrukeby kyrkogård som om
kyrkan fortfarande finns kvar.
Den revs slutligen 1876, året
innan kartan publicerades. Vid
Högby redovisas endast den
nya kyrkan eftersom den
gamla revs 1871.
Av kartan framgår kyrkogårdens
något oregelbundna
form samt att kyrkan ovanligt
nog var belägen i kyrkogårdens
södra utkant, något
som också framgår av
Simonssons teckning av kyrkan ovan, sid 8. Västra Skrukeby kyrkogård övergavs
emellertid inte efter kyrkans rivning och den sista begravningen ska ha ägt rum på
1940-talet.

På kyrkogården står ännu 10 äldre vårdar, de flesta i kalksten med karaktäristiska
former för 1600-talet. En av gravarna är grusad och försedd med stenram och ett
smidesjärnsstaket. Vårdarna är genomgångna och tolkade av Gustafsson och Jonsson
2001 (Gustafsson/Jonsson 2001). Följande vårdar registrerades av dem.
1. AP Lindström d 1845
2. Anders Nilson i Hulje d 1680
3. Pär Ionson i Hulje ca 1650
4. Christ Bengtander i Skrukeby oifyllt ca 1650
5. Anders Bengtson i Vammelby d 1678
6. Bengt Månson i Vammelby d 1703
7. Måns Håkenson i Skrukeby d 1693
8. Majoren Broms och Sergeanten Björkdal d 1844 o 1836
9. Kyrkvärden Joh Danielsson Skrukeby Frälsegård d 1857
10. Nils Svenson i Hulje d 1693