Stäng fönster Vaggeryd kn, SVENARUM 1:9 SVENARUMS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Svenarums kyrkogård har medeltida ursprung. Föga är dock bekant innan 1700-talet. Omkring 1795 fl yttades familjen Stedts gravkor ut från kyrkan till en egen byggnad. 1839 beslutades om att ”gräfning skall ske i Linie”, alltså att gravarna skall läggas i linje efter varann. Den begränsade ytan föranledde 1844 en pekpinne om att ”ingen plats får utelämnas imellan grafvarna”. 1852-58 utvidgades kyrkogården åt öster och söder. En mur byggdes i öster och gravkarta upprättades. Träd skulle planteras, ”helst castanier”. Invigning av utvidgningen skedde 1858. En ny utvidgning åt norr ägde rum 1914. En fullständig omläggning av gravlinjerna skedde 1948, varvid man övergav uppdelningen i allmänna och enskilda gravar. På flygfotografi er från 1940- och 50-talen ges en god bild av kyrkogårdens dåvarande karaktär. Det är ett nät av grusgångar mel- lan raka rader av gravar med grusbäddar, vilka till stor del inramas av låga måbärshäckar. Det fi nns ännu ganska stora luckor mellan gravarna, vilka är beväxta med gräs. I den norra delen är det färre grusbäddar, längs muren är det dock uteslutande grusbäddar, som regel med häckar. Där rör det sig liksom i söder uteslutande om enskilda, s.k. köpegravar. Under tidigt 1900-tal var kyrkogården mer som en sammanhängande, vildvuxen gräsmatta med enstaka resliga vårdar och små jordhögar över varje grav. Kring mitten av 1900-talet föryngrades trädraderna något, främst i väster och norr. Någon gång mellan 1946 och 1953 ordnades en urnlund nordost om kyrkan. 1966 upprättades en ny gravkarta. Under 1900-talets sista år har i princip alla grusbäddar avlägsnats, liksom tillhörande häckar. 2005 belades gången från södra grinden till tornporten med s.k. munksten av betong för att underlätta tillgängligheten för rörelsehindrade. |
