Stäng fönster Torsby kn, TEMPLET 10 FRYKSÄNDE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - FRYKSÄNDE BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 3678, år 1900: 6495, år 1995: 7484 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. År 1765 utbröts Östmark, 1822 Vitsand och 1851 Lekvattnet som kapellförsamlingar. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i den södra delen av Torsby tätort på en höjd ovanför Övre Frykens strand, strax nedanför Ljusnans utlopp i sjön. Den nuvarande tegelkyrkan från 1800-talets slut har föregåtts av tre äldre träkyrkor. Den första var belägen vid Röjdans utlopp i Fryken (inte säkert lokaliserad), den andra i nuvarande Torsby samhälles södra del och den tredje strax söder om platsen för den senaste kyrkan. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Förmodligen en medeltida träkyrka. II: Sannolikt en träkyrka, uppförd före 1600-talets mitt. Kyrkans predikstol från 1669 finns nu i Vitsands kyrka. III: Socknens tredje kyrka togs i bruk 1745. Den byggdes som en korskyrka i timmer med torn i väster. Sakristian var inbyggd i den östra korsarmen, som därför kunde förses med en läktare bakom och över altaret. Eventuellt kan Philip Eckel (d. 1743) ha utfört ritningarna till kyrkan. Exteriört var kyrkans väggar och tak spånbelagda. Invändigt var kyrkorummet under många år enkelt inrett, med inventarier från den gamla kyrkan. År 1775 dekorerades trävalven med målningar av Erik Jonaeus. Altaruppsatsen från 1700-talet, liksom predikstolen, är bevarad i nya kyrkan (se nedan). År 1836 uppfördes en västläktare med ny orgel och fasad ritad av C. G. Blom. Kyrkan revs år 1899, då den nuvarande stod färdig. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - IV: Den nya tegelkyrkan uppfördes i nygotisk stil 1896-98 efter ritningar av arkitekt A. C. Peterson. Byggnaden har en latinsk korsplan med ett treskeppigt långhus, tresidigt avslutat kor och ett resligt västtorn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhustaket har två fall med klerestorium emellan. Samtliga tak liksom tornhuven är plåtbelagda. Huvudingång är genom tornet i väster; men ingångar finns även i norra och södra korsarmsgavlarna. Vid färdigställandet hade kyrkan ett innertak av trä. Vid en omfattande restaurering 1926-27, ledd av Bror Almqvist, igensattes trävalven med puts i en sk rabitz-konstruktion. Vid detta tillfälle ombyggdes även koret, vilket försågs med en koromgång, glasmålningar insattes och den gamla kyrkans altaruppsats och predikstol togs i bruk. Den förstnämnda härrör från 1709, men förstorades och ändrades 1778 av Isac Schullström. Predikstolen utfördes samma år av Schullström. En exteriör och interiör restaurering skedde 1997-98 efter förslag av arkitekt Janne Feldt, som bl.a. innebar tillkomsten av ett centralaltare i korsmitten och ett kyrktorg i väster, samt inbyggnader för olika typer av praktiska funktioner. . Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005. |
