Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nässjö kn, FLISBY KLOCKAREGÅRD 1:13 FLISBY KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Flisbys nuvarande kyrkogård har en kort historia som börjar 1853 när den nya kyrkan stod
färdig och tas i bruk. Hur kyrkogården såg ut då är inte känt, om den hade någon trädkrans, hur
grindar såg ut, stenmurar, gångar på kyrkogården och eventuell kvartersindelning. Troligen har
kyrkogården inte haft någon trädkrans från början, men den omgavs säkert av någon form av
omgärdning. Troligen har den nuvarande stenmuren funnits från början, även om den inte stod
färdig när kyrkan togs i bruk. Även grindstolpar och grindar är troligen från kyrkogårdens äldsta
historia.
Till kyrkogårdens äldsta historia hör även gravkapellet söder om kyrkans kor. Det
uppfördes 1857 efter en donation av överkommissarie J. E. Berggren som också hade bidragit
till kyrkobygget. Berggren själv dog 1858 och ligger begravd under gravkapellets golv.
Sedan denna händelse är det ett stort hopp till nästa daterbara händelse, vilket främst beror
på det tunna arkivmaterialet. 1972 utvidgades kyrkogården mot väster, efter ritningar av
Lundqvist & Jacobson Markkonsulter AB. På norra delen av utvidgningen stod en fornlämning i
form av en rest sten, och när denna plats 2002 gjordes till minneslund inlemmades denna i
anläggningen. Under den resta stenen ligger forntida brandgravar, idag urnsätts bredvid dessa.
Av äldre foton att döma har kyrkogården ändrat karaktär rätt mycket sedan 1900-talets
första hälft. Två odaterade flygfoton finns från omkring 1930-50-talet och visar att det dels har
försvunnit väldigt många grusgravar med häckomgärdningar, och dels har den sociala strukturen
jämnats ut. På flygbilderna ser det ut som om det främst är gravkvarteren på östra sidan som är i
bruk, liksom gravarna längs med kyrkogårdsmuren. På de östra kvarteren är det huvudsakligen
”allmänna” gravar – alltså de gravplatser som uppläts gratis och där man begrovs i kronologisk
ordning utan hänsyn till var ens övriga familjemedlemmar låg. Familjegravarna längs med
kyrkogårdsmuren har varit upplåtna som ”köpegravar” där man istället fick betala för att få en
plats. Detta system visar sig genom att de allmänna gravarna är små, har små gravvårdar och få
titlar, medan köpegravarna är betydligt större, rymmer hela familjen eller till och med släkten,
gravvårdarna är högresta och monumentala och har titlar som vittnar om höga positioner i
samhället. De ”allmänna” kvarteren är ofta kantade med köpegravar och så ser det ut att ha varit
även i Flisby, speciellt utmed de gångar som går till och från kyrkans entréer liksom längs med
kyrkogårdsmuren.