Stäng fönster Vadstena kn, ORLUNDA 17:1 M.FL. ORLUNDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Namnet Orlunda, vanligen uttolkat som Odens lund, antyder att kyrkan ursprungligen blivit byggd vid en hednisk offerlund. Inget mer än namnet har dock överlevt av denna. Det kan antas att den kristna kyrkogården på vanligt sätt växt fram kring den medeltida kyrkan. Mycket lite om denna äldsta kyrkogård är dock känt. Till den äldsta fasen hör dock de fyra runstensfragment som förvaras i boden i kyrkogårdens nordvästra hörn. De utgör delar av 3 runstenar. Ytterligare två runstenar har funnits på kyrkogården men är nu sedan länge försvunna. Samtliga utom ÖG 22 hittades vid rivningen av den gamla kyrkan. Stenarna har nummer ÖG 2-63 i Östergötlands runinskrifter (Brate 1911 sid 1-5 och Pl 1). Samtliga fragment är av grå kalksten och har alla sannolikt (ÖG 2 och 3 med säkerhet) utgjort lock till gravmonument av så kallad ”Eskilstunakistetyp” stenkistor med höga gavlar som tillhör den allra första kristna tiden i landet. Denna typ av monument har varit vanliga särskilt i västra Östergötland. Från senare medeltid och renässans finns ingenting bevarat på kyrkogården. Däremot har 9 gravstenar från 16- och 1700-talen bevarats, undanställda på kyrkogårdens nordöstra del. Den äldsta stenen lär vara från 1591, men det äldsta datum som är läsbart är 1614. 5 av gravstenarna är liggande stenar som tidigare sannolikt legat i kyrkans golv och tagits ut vid dennas rivning. Dessa är till stor del i dålig kondition främst genom vittring och svårlästa. Mest framträdande av de liggande stenarna är en vård som i relief föreställer en man och en kvinna i dräkter från 1600-talets mitt. Stenen är idag helt oläslig, men det är känt att den ursprungligen lagts över Måns Pileträ till Piltorp och hans hustru. Pileträ var en stor mecenat för Orlunda kyrka och har bland annat skänkt några av de ljuskronor som ännu finns i kyrkan. Enligt Broocman bekostade han också upprustningen av predikstolen i gamla kyrkan. Orlunda gamla kyrka avbildades av flera olika konstnärer under 1800-talet, bland annat Ihrfors, Brenner och Kock (1807). En pennteckning av kyrkan illustrerar också en större artikel om Orlunda i Östgötabladet från den 28.6.1924. De två förstnämnda visar endast kyrkan och är ganska hårt stiliserade medan Kocks teckning är mer naturalistisk och också ger en del information om kyrkogården. Bilden visar kyrkan från söder, delvis skymd bakom vad som verkar vara en högre kyrkogårdsmur av kalksten liknande den som fortfarande finns vid Asks kyrka i grannpastoratet Fornåsa. Utanför muren står en föga uppväxt trädkrans. I bildens vänstra utkant står också ett knuttimrat hus, i själva kyrkogårdsmuren. Huset ser ut att ha halm- eller vasstak. Teckningen från 1924 som är av oklart ursprung visar kyrkan från samma håll samt en del gravstenar, vilka verkar vara uppställda utan särskild inbördes ordning. Samma bild ger också fotografiet från 1888 (se sidan 7) som möjligen varit tecknarens förebild. Det är oklart i vilken mån kyrkogården också förändrades i samband med uppförandet av den nya kyrkan. Detta är dock högst sannolikt. De äldsta på plats bevarade gravstenarna är från 1886 och 1887, strax innan den gamla kyrkan revs. Detta talar för att de är de första som tillkommit i samband med en omläggning. De äldre lantmäterikartor som finns visar att kyrkogården alltid varit liten och inträngd mellan bytomterna i byn. Flygbilder tagna år 1945 och 1954 finns hos Östgötabilds databas. Dessa visar huvudsakligen den kraftiga trädkransen. 1961 genomfördes en närmast total omläggning av kyrkogården. I Östgöten den 22.06.1961 skriver man: ”Kyrkogården i Orlunda moderniseras. Enligt vad som bestämdes av kyrkostämman i Orlunda för en tid sedan kommer Orlunda kyrkogård att planeras. Entreprenör är trädgårdsmästare Stellan Jonzon, Vadstena och kostnaderna uppgår till 15.000 kr. Man räknar med att invigningen av den moderniserade kyrkogården skall kunna äga rum på allhelgonadagen i höst. Först och främst skall marken jämnas ut jämte en del gångar och häckarna både kring kyrkogården och gravarna tas bort. Ny matjord påföres området, som i sin helhet kommer att gräsbesås på sätt som skett på många kyrkogårdar i trakten. Runt kyrkan skall plantering av rosor och kinesiskt vin anläggas. Gravstenarna skall rätas och stenplattor utläggas som gångar. Gravarna får vidare en vacker inramning av häckplanteringar samt prydnadsbuskar och andra blommor och växter.” Vid samma tillfälle togs alla gravkullar bort och rygghäckar planterades bakom gravraderna. Järnstaket och stensocklar avlägsnades och på samtliga gravar med grusbeläggning togs denna bort och ersattes med matjord. 12 av kyrkogårdens träd, huvudsakligen kastanjer, togs bort medan lindarna huvudsakligen sparades. De äldre gravstenar som fanns på kyrkogården samlades ihop och placerades i nordöstra hörnet. I likhet med pastoratets övriga kyrkogårdar fick Orlunda en minneslund 1989. Denna var ursprungligen tänkt att ligga i nordöstra hörnet, invid museistenarna, men kom istället att placeras framför och sydväst om kyrkan. Sedan kyrkogården karterades 1989 har en del förändringar skett. Bland annat har rygghäckarna och plattgångarna i området öster om kyrkan tagits bort och en ny utfart öppnats mitt på östra långsidan. På samma sida har nyligen en salixhäck planterats i syfte att hejda blåsten, som denna del av kyrkogården är vidöppen för. 1992 genomfördes en rensning bland det 100-åriga beståendet av lindar på kyrkogården. Syftet var att bättre kunna ta fram kyrkan som man uppfattade doldes av det kraftiga trädbeståendet. Av de 33 höga träden fälldes åtta stycken medan de övriga beskars kraftigt. Nyligen har ett mindre bestånd japanska körsbärsträd planterats väster om kyrkan |
