Stäng fönster Valdemarsvik kn, GRYT 1:1 GRYTS KYRKA OCH SANKT OLOFS KAPELL
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - GRYT BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2097, 1900: 2462, 1995: 957 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i Gryts samhälle 10 km öster om Valdemarsvik i ett mosaikartat, fornlämningsrikt skärgårdslandskap av sprickdalskaraktär. Många terrängbetecknande namn har anknytning till kyrkoläget. På kyrkogården finns gravkapell (med rester av gamla kyrkan). Prästgården ligger söder om kyrkan. Gryt är ett gammalt skärgårdscentrum med kommunalhus, skola med lärarbostad, ålderdomshem, brandstation samt en del jordbruksfastigheter. De offentliga fastigheterna har bytt funktion och i dag är kommunalhuset församlingshem och skolan bibliotek. RASERAD KYRKA / RUIN - I: (Sankt Olofs kapell, belägen på samma kyrkogård). Medeltidskyrkan, av vilka endast begränsade murpartier återstår, var en rektangulär salkyrka med rakslutet korparti, sakristia på nordsidan och ett litet vapenhus framför sydportalen. Av detta kapell återstår idag sakristian, byggd 1708-09, allt annat revs i samband med att ny kyrka uppfördes strax intill. Den byggdes om och inrättades till materialbod 1848 och 1906 blev den gravkapell. Senare har den inretts till kyrksal och kallas numera för SANKT OLOFS KAPELL. Det är idag en rektangulär sal med blottad medeltida gråstensmur i den rakt avslutade korväggen. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan ritades av Casper Seurling och uppfördes 1798-99 (invigd 1804) av byggmästare Berg från Fogelvik. Den består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia mitt på den norra sidan samt torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören, som restaurerades senast 1983, är i huvudsak oförändrad från byggnadstiden. Långhuset har yttre sadeltak av rött tegel, medan korets och sakristians tegelsadeltak är valmade. Tornet kröns av en huv med lanternin, båda av plåt. Exteriören är enkel och huvudsakligen artikulerad med listverk och rustikpartier kring portalerna. Ingångar finns i väster genom tornet och på långhusets sydvägg. I det inre har långhuset träspegelvalv och koret hjälmvalv i trä. Byggmästare Berg ändrade vid uppförandet något på Seurlings ritningar, bl.a. gav han predikstolen en annan placering. På ritningen är predikstolen placerad med uppgång från sakristian, men vid uppförandet lades den längre mot öster. Vid en inre renovering 1875, ledd av Otto A. Mankell, som ritade predikstolen och orgelläktaren, förnyades bänkinredningen, predikstolen flyttades till koret och västläktaren uppfördes. Kyrkan reparerades därefter 1909, för att restaureras mer genomgående 1951- 52 under Johannes Dahls ledning. Vid det senare tillfället ommålades interiören, bänkarna förändrades och predikstolen återfick sin ursprungliga plats intill sakristian. Läktarunderbyggnaden tillkom också vid detta tillfälle. År 1989 flyttades predikstolen tillbaka till den plats den hade 1875-1951. Altartavlan av Pehr Hörberg är från 1802 med omramning i ursprunglig bemålning. Orgeln är byggd av Per Z. Strand 1835. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Delar av en äldre altaruppsats från 1600-talet finns bevarad. Dopfunten ritades av arkitekten Hjalmar Molin 1925. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
