Stäng fönster Åtvidaberg kn, KYRKEBY 4:1 VÄRNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| VÄRNA KYRKOGÅRD Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Huvudkälla är Åke Nisbeths bok från 1963. Nisbeth har gått igenom alla gamla sockenstämmeprotokoll varför boken innehåller rikligt med detaljerade uppgifter om arbeten på kyrka och kyrkogård. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. 1714 nämns kyrkogårdens ursprungliga inhägnad som var ett plank av trä, då en reparation av detta omtalas. 1775 väcktes frågan om att planket som ofta krävde reparationer skulle ersättas med en stenmur. Detta kom dock inte att ske förrän 1825 efter åtskilliga turer. Bygget pågick ända till 1830 och på vissa sträckor kom planket att behållas. 1807 omtalas att en numera försvunnen kyrkolucka i väster och enligt inventarieförteckningen hade kyrkan 1829 tvenne större och en mindre träport. 1859 utvidgades kyrkogården på så sätt att ”ringmuren skulle få utdragas i rät linea från SW hörnet ned till vägen”. Enligt räkenskaper ska en utvidgning ha skett också 1879. Utfyllnad med sand omtalas 1807, 1830 och 1837. Den nuvarande klockstapeln uppfördes 1860 och ersatte då en äldre stapel av mer traditionell typ på höga ben, liknande stapeln vid Åtvids gamla kyrka. Trädplantering för trädkrans omtalas 1865. Hagtornshäcken planterades 1879, då 800 plantor inköptes. Den aktuella gravkartan är inte daterad men tillkom sannolikt under åren 1934-35 då också nya kyrkogården karterades. Gravkartan är till stora delar inaktuell och stora förändringar har skett. Med några få undantag (grav 285, 319, 310 och 311) är så gott som samtliga gravvårdar på kyrkogårdens norra halva borttagna. Norr om kyrkan finns inte en enda vård uppställd. På gräsmattan framför kyrkan i öster har nya gravvårdar ersatt de gamla med början ca 1970. Väster om kyrkan har ett fåtal större vårdar sparats. Även den södra delen har genomgått stora förändringar jämfört med kartan och identifieringen av de enskilda gravnumren kunde i flera fall endast göras med svårighet. Identifieringen av gravnumren mellan 15 och 64 får därför göras med viss reservation. Arkeologiska undersökningar har genomförts på kyrkogården 1982 då VA leddes in i kyrkan och 1991 i samband med reparation av fuktskador. VÄRNA NYA KYRKOGÅRD Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Huvudkälla är Åke Nisbeths bok från 1963. Nisbeth har gått igenom alla gamla sockenstämmeprotokoll varför boken innehåller rikligt med detaljerade uppgifter om arbeten på kyrka och kyrkogård. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Kyrkogården anlades 1905 och invigdes 1908. Tanken var att täcka det behov som den expanderande gruvorten Bersbo skulle tänkas få. Skälet var att den medeltida kyrkogården ansågs vara för liten för att klara de framtida behoven, samt att lerjorden där var så styv ”att kropparna alltför långsamt förmultnade”. Det gravkapell som planerades kom aldrig att byggas. Först på 1960-talet inflöt medel för att uppföra det, men då hade behovet av begravningsplatsen redan minskat så kraftigt att bygget inte längre var aktuellt. Kyrkogården bär prägel av småfolkskyrkogård. Huvuddelen av gravvårdarna, med några få undantag, utgörs av typiska små linjegravsvårdar. Endast längs med sydvästra kanten har köpegravar någonsin funnits. Behovet av begravningsplatser blev aldrig så stort som man befarat och kyrkogården kom aldrig att beläggas mer än till drygt hälften. 1996 beslöts att kyrkogården skulle tas ur bruk och bli ödekyrkogård. För närvarande finns två personer som har rätt att bli begravda här, men när detta är gjort avser den kyrkliga samfälligheten att helt sluta använda den. Senast 2010 kommer en ansökan om att förvandla den till ödekyrkogård att lämnas in. På senare år har kyrkogården använts som uppställningsplats för gravstenar som tagits bort från andra kyrkogårdar, främst Värna gamla kyrkogård. Dessa ställs upp i tätt packade rader dels längs mittgången och dels längs nordöstra utkanten. |
