Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Åtvidaberg kn, BJÖRSÄTER 1:6 BJÖRSÄTERS KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida. En annan viktig källa är Åke Nisbeths bok från
1963 som behandlar kyrkorna i Grebo, Björsäter och Värna. Nisbeth redovisar bland
annat alla arkivhandlingar i kyrkans ägo som rör kyrkogårdens utveckling fram till
1963.

Det kan antas att kyrkogården sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan.
Inga spår efter äldre förhållanden i form av äldre gravstenar eller dylikt har emellertid
bevarats.

Om den gamla kyrkan placeras framför den nya på det ställe där den en gång uppges ha
stått kommer den att hamna centralt, mitt på den gamla kyrkogården. Man kan därför
anta att den gamla kyrkogårdens utsträckning sammanfaller relativt väl med
kyrkogården under äldre tider.

Den enda lämning från en äldre kyrkogård
än kyrkan från 1800 som finns bevarad är
en rosa kalkstensgravsten från 1692 som
står uppställd vid tornet.
Denna är istället i desto bättre skick och
fullt läslig i alla detaljer.
Stenen är rest över den ärlige
”…….dannemannen Eric Pedersson i
Skattvalsinge hwilken saligen i christo
dödd then 28 augusti 1692. Hans hustru
war i livstiden then ärebara och
gudfrucktiga Elin Anundsdotter som
saligen i herranom affled åhr 1705. Bägge
thaeras barn wore 3 söner Nils Jon och
wyrdige Hge Magnus Walrom, samt 3
döttrar Ingrid Christina Anna Ingrid Anna
……”
Den är ett fint exempel på den för
Östergötland typiska kölbågestenen.
På tornvinden förvaras sedan länge ett antal relativt avancerade smidda gravkors med
hjul och fanor som motiv. Dessa är från slutet av 1700-talet.
Den nuvarande kyrkogården bär alla spår på att ha blivit kraftigt omarrangerad i
samband med nybygget av kyrkan år 1800. Sannolikt är det då som järnkorsen flyttats
undan.

Samtliga portar, grindar med mera som finns ger en tydligt nyklassicistisk prägel åt hela
anläggningen. Sannolikt är den nuvarande kyrkogårdsmuren och den ställvis kraftiga
utfyllnaden av den gamla kyrkogården tillkommen vid samma tillfälle.

Inga gravvårdar från tidigt 1800-tal finns bevarade, men sammantaget finns tiotalet
stenar som är äldre än 1900. Huvudsakligen i Gamla Norra kvarteret och i de centrala
delarna av Gamla Södra.

På ömse sidor om grusgången, direkt innanför södra ingången ligger två tillsynes äldre
kalkstenshällar. Båda är extremt svårlästa och därför inte fullständigt uttydda. De kan
vara från tidigt 1800 tal av typen att döma. Den ena är lagd över rusthållaren M Larsson
i Valsinge 18?? Medan den andra är helt oläslig.

Den 27.9.1940 invigdes utvidgningen av Björsäters kyrkogård av biskopen i Linköping
Andree. Två nya kvarter liggande tillsammans tillkom. De kallades NG (Nya kvarteret
gravar) och NU (Nya Kvarteret urnor). På bilden syns hur det sedan tio år använda nya
kvarteret anlagts som en fransk parkanläggning. Kvarteret ritades av arkitekten
Johannes Dahl i Tranås. Samtidigt med anläggandet av den nya kyrkogården uppfördes
också redskapsboden i dess nordvästra del. Istället för gravkapell iordningställdes en
gravkällare, i berget i kyrkogårdens norra del, mellan de gamla och de nya kvarteren.
Även i det nya kvarteret finns en hel del grusgravar, särskilt i de två gravraderna längst
öster ut. Detta är lite märkligt eftersom den näst östligaste gravraden idag rymmer 7
identiska gravstenar som måste ha varit uppställda på en allmän linje, de står uppställda
i åldersordning mellan 1944 och 1948 på platserna 303 -330.
På den gamla delen av kyrkogården syns inga större förändringar utom att gravkapellet
väster om huvudgrinden försvunnit.

De bilder som togs 1954 visar egentligen ingen ny information jämfört med flygbilden
från 1950. Flygbilden visar en bredare vy över samhället med den nyuppförda skolan i
förgrunden. Medan bilden av kyrkan visar en del av Gamla Södra kvarterets gravar.
Vinkeln är dock för flack för att några enskildheter riktigt ska gå att identifiera.

1994 invigdes minneslunden inne i skogspartiet öster om toalett och redskapsboden.
När den aktuella gravkartan upprättades 1995 hade en hel del förändringar skett vad
gäller de nya kvarteren.
Den franska parken var övergiven och den fyrsidiga mittplanen borttagen, liksom allén
som lett dit. Istället finns idag 10 raka nordsydliga gravrader med häckar mellan.
Urnedelen består av en gräsmatta direkt söder om minneslunden där ett fåtal mindre
gravstenar ställts upp.
Den senaste förändringen som ägde rum samtidigt med att inventeringen pågick var att
stora delar av grusgångarna på båda kyrkogårdsdelarna håller på att planteras igen med
gräs.