Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eksjö kn, INGATORP 5:1 INGATORPS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Äldsta tillgängliga karta över kyrkogården är från 1915. Den upprättades av Claes Claesson och omfattar en uppmätning av kyrkogården samt beskrivning över gravrättsinnehavare. Kvarteret norr om kyrkan samt nordväst om kyrkan var i denna ritning avsedda för linjegravar, medan kvarteren söder och öster om kyrkan var avsedda för köpegravar. Längs med norra och södra muren finns också köpegravar liksom i kanten av linjegravskvarteren. Det sydvästra kvarteret är bara markerat som en grön yta, med köpegravar längs mittgångarna.

I Eksjö-Nässjö- och Sävsjötidningens följetong "Våra kyrkor och griftegårdar i ord och bild" från 1925 beskrivs kyrkogården som en av de mest välskötta där man lagt ner ovanligt mycket omsorg kring prydnader och dyrbara gravvårdar. Samtidigt beskrivs att flera gravar saknar riktiga vårdar och hur folket i Ingatorp var anspråkslösa och fåordiga i minnesord om sina döda. På allmänna kyrkogården fanns flera ”prydligt snidade träkors” men även flera gjutjärnskors som restes över tidigare anställda på Bruzaholms bruk. Förutom beskrivningar av enskilda gravvårdar och den allmänna betoningen på det välskötta och prydliga jämfört med andra kyrkogårdar finns också en del uppgifter om vegetationen. De breda och välkrattade grusgångarna som skiljde kvarteren från varandra, kantades av ligusterhäckar. Runt kyrkan reste sig mörkbladiga pyramidalmar som påminde som sydliga länders sorgeträd med sina dystra kronor.

Kyrkogården utvidgas norrut 1941. Den gamla avgränsningen mot norr är idag läsbar genom en kvarstående trädrad samt den rad av grusgravar som fortfarande finns kvar. Utvidgningen gjordes ut i linje med vägen och fick därmed en trekantig form. I västra delen avsattes fyra dubbelrader för linjegravar medan övriga utvidgningen uppläts för köpegravar. Mittemot församlingshemmet gjordes en indragen entré och i anslutning till den uppfördes en likbod. Från den nya norra entrén drogs en mittgång till kyrkan vilken överkorsade linjegravskvarteret norr om kyrkan och därmed skar av den västra delen av denna. Med den nya utvidgningen fanns nu fyra linjegravskvarter; norr om kyrkan samt samtliga tre kvarter närmast den västra muren. Längs den nya muren i norr planterades en trädkrans, i övrigt planterades kvartersavskiljande häckar runt köpegravskvarteren. Förslaget hade utarbetats av länsarkitektkontoret i Jönkö-ping genom Malte Erichs.

1948 sattes loftboden upp på sin nuvarande plats nordväst om likboden. Loftboden användes dessförinnan som spannmålsbod på det gamla kyrkoherdebostället.

1964 gjorde stadsträdgårdsmästare Carl A Petersson i Eksjö en plan för nya gravar i kvarteret direkt norr om kyrkan. Alla linjegravar skulle ersättas med nya gravplatser, med gräsmattor och rygghäckar av cotoneaster. De äldre köpgravarna läts vara kvar och i skarvarna där emellan planterades rosenbuskar.
1966 gjordes förslag till ändring av kvarteret öster om kyrkans kor. Förslaget innebar främst att grusgravarna ersattes med gräsmattor och att raderna fick rygghäckar av cotoneaster. Den gravlinje som låg närmast koret avlägsnades och ytan planterades med almar och rosor. Också detta förslag gjordes av stadsträdgårdsmästare Carl A Petersson i Eksjö.

1980-81 gjordes en utvidgning söderut, omfattande ca 6000 kvm, även omfattande minneslund. Ritningarna innehåller en rundad avslutning mot söder som aldrig utfördes, likaså fick minneslunden en något annorlunda placering. Ritningarna utfördes av Orrje & Co, Scandiakonsult i Växjö. 2002 inreddes bårhuset från 1941 till bisättningsrum, efter ritningar av Georg Andersson arkitektkontor. 2003 installerades en bevattningsanläggning på hela kyrkogården. 2005 projekteras för en minneslund/asklund/urnlund i den södra delen.