Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Aneby kn, VIREDA 4:1 VIREDA KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogården har medeltida ursprung, samtida med kyrkan eller dess eventuella föregångare.
Första gången kyrkogården finns utritad på en karta är 1641; ”Karta över Vireda prästgård och
Boarp skattehemman”, utförd av Peder Jonsson Duker. Kartan visar att kyrkan är omgärdad av
kyrkogården på alla fyra sidor, och att den har en till synes kvadratisk plan.
Den äldsta mer detaljerade avbildningen är en akvarell av Carl-Gustaf Hertsäll som
föreställer kyrkan sedd från väster. Kyrkogården är omgärdad av en kallmurad stenmur med
stiglucka på södra sidan och öster om denna går en stege över muren. Denna för att tjuvar och
självmördare inte fick lov att tas in på kyrkogården genom stigluckan. På västra sidan finns
utanför kyrkogården några skydd för kreatur längs med muren och där finns också en stege. De
enda gravvårdar som syns är några enkla stenar i kyrkogårdens sydvästra hörn, ingenting syns
på norra sidan. Kyrkogårdens utsträckning verkar inte var större än vad den kvadratiska planen
på kartan från 1641 visade.

På akvarellen från 1825 syns att marken norr och öster om kyrkogården är uppodlad,
förutom en liten gräsbeväxt yta precis norr om kyrkan. År 1857, under kyrkoherde Weijmers tid,
utvidgades kyrkogården åt norr och troligen är det den gräsbeväxta ytan som syns på akvarellen
från 1825 som införlivades. År 1872 rivs stigluckan i södra muren och används som fyllnadsmaterial
till vägbygget som pågår precis utanför muren. Istället sätts ett par järngrindar upp med stolpar av
huggen sten. Från 1911 finns en plan ritad av Carl Hansson över kyrkogården och då har
den utvidgats väsentligt mot öster och sammanfaller med dagens utsträckning.
Troligen har den utvidgats tidigare eftersom det fortfarande finns en del gravar som är äldre än
1911 i kvarteren. Kyrkogården är indelad i sex kvarter, numrerade gravplatser finns endast i det
sydvästra kvarteret. Ytorna runt kyrkan är gräsbeväxta och går ändå fram till kyrkans vägg men
har annars dagens utsträckning. Öster om kyrkan ligger fyra rätvinkliga kvarter, åtskilda från
varandra av grusgångar.
1932 föreslås kyrkogården utvidgas mot norr, men förslaget genomfördes aldrig. Ritningen visar
att gräsytorna runt kyrkan nu inte längre går ända fram till kyrkans murar utan åtskiljs med grusgångar.
Endast på nordvästra sidan och väster om tornet går gräset fortfarande in till kyrkomuren.
1938 gjordes en ritning över kyrkogården av mätningsman Gösta P Strÿern. Kartan visar att de flesta
gravvårdarna var sten- eller häckinramade och att gravarna i de två östra kvarteren var oregelbundet
placerade. I det nordöstra hörnet finns en öppning i muren mot norr som idag är igensatt.
Professor Ivar Tengbom gjorde 1948 ett förslag till en ny stiglucka, men förslaget genomfördes aldrig.
1957 gjordes ett nytt förslag, av stadsträdgårdsmästare Ivar Andersson, till ändring av
kyrkogården men det kom endast delvis till utförande. En del av de oregelbundet placerade
gravarna flyttas så att linjerna stramas upp, och rygghäckar planterades. En del grusgravar
såddes samtidigt igen. Förslaget gick också ut på att placera urngravar i en lång rad längs
ändringsförslagets västra del, samt att belägga de flesta gångar med stenplattor. De två
sistnämnda förslagen genomfördes aldrig.
1994 gjordes ett förslag för en minneslund, placerad i kyrkogårdens nordöstra hörn.
Förslaget är ritat av L E Carlsson på Tekniska kontoret i Jönköping och överensstämmer med
hur det är ser ut idag. Samtidigt lagades en del av norra stenmuren som hade raserats.