Stäng fönster Borlänge kn, TUNA PROSTGÅRD 1:3 STORA TUNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Stora Tuna ligger i det mest fornlämningstäta området längs Dalälvens lopp. Platsens betydelse kom att bestå genom århundraden. Kyrkbacken vid Stora Tuna blev från och med 1358 mötesplatsen för "Tuna ting" och medeltida källor anger även förekomsten av en kungsgård. Socknen omnämns först 1325, den kom till sin yta att länge omfatta större delen av bygderna runt omkring, från Stora Skedvi till Aspeboda, Gustaf, Silvberg upp till Gagnef. Den bördiga och ekonomiskt välmående Tunabygden utvecklade sig under senmedeltid till Dalarnas religiösa och politiska centrum. Under två perioder (1557-1568, 1607-1608) var Stora Tuna säte för Dala stift. Stora Tunas inflytande avtog så småningom, men förblev betydande fram till början av 1800-talet. Nuvarande kyrka byggdes över grunden av en äldre stenkyrka som troligen tillkom under 1200-talet. De äldsta delarna av nuvarande kyrka (långhus, kor och sakristia) anses härstamma från 1400-talets andra hälft (Bonnier). För mer historik se kyrkan samt bifogad PDF-fil |
