Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Varberg kn, STAMNARED 11:2 STAMNAREDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - STAMNARED
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 277, 1900: 412, 1995: 246

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på ett impediment vid vägen, centralt i dalgången med öppen odlingsmark. Socknen består till ungefär lika delar av öppen odlingsmark i dalgångar som kuperad skogsmark.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Stenkyrka, möjligen av medeltida ursprung, vars ålder och byggnadshistoria dock inte är närmare känd. Enligt Hallands Landsbeskrivning från 1729 var kyrkan: "byggd af gråsteen täckt med Spån til en dehl bristfälig med klåka och klåkestapel". Kyrkorummets himling fick 1767 målningar av Henrik Wibeck. Riven i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes, sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1835, enligt skilda källor. Ett äldre foto visar att den ganska väl följde en fastställd ritning från 1832, signerad R. V. Brouhn. Den uppfördes med rektangulärt långhus och tresidigt avslutat korparti i öster, som ursprungligen innefattade även en avskärmad sakristia (Hofberg), samt torn i väster. Kyrkan härjades 1915 av en förödande brand, efter vilken byggnaden återuppfördes efter ritningar av arkitekt Gustav Holmdahl, med bruk av de gamla murarna (möjligen tillkom sakrisistian vid denna tid).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och har stora rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat över koravslutningen, och tornet kröns av en lanterninartad överdel i två avsatser. Huvudingångar genom tornets bottenvåning i väster samt mitt på långhusets södra långsida. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett välvt innertak av trä. Vid branden räddades en del äldre inventarier som exempelvis altaruppsats och predikstol.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.