Stäng fönster Varberg kn, SKÄLLINGE 4:9 M.FL. SKÄLLINGE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - SKÄLLINGE BEFOLKNINGSTAL - 1805: 592, 1900: 852, 1995: 980 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i östra utkanten av bebyggelsen, vid Skällingesjöns strand. Strax väster om kyrkan återfinns skolan. Rakt norr om kyrkan, på udden i Skällingesjön, ligger prästgård och pastorsexpedition. Socknen består till största delen av kuperad skogsbygd. Öppna odlingsmarker förekommer, framförallt i dalgångarna i väst. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Byggnaden består av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster och i väster ett torn. Kyrkans byggnadshistoria är inte i detalj känd. Ett ombyggnadsförslag 1765 redovisar då befintlig planform, en tornlös kyrka med smalare rakslutet kor (ATA). Enligt osäker uppgift skall den ha byggts 1680 på resterna av en medeltidskyrka. Inv. 1830 (ATA) uppger att: "Kyrkans flögel utvisar årtalet 1691". Ombyggnadsförslaget från 1765 realiserades till vissa delar 1772. Kyrkan förlängdes då österut och erhöll det befintliga korpartiet. Ett äldre klocktorn av trä ersattes 1897 med ett torn i sten, efter ritning signerad av Gust. Pettersson. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade murverkskyrkan är präglad av klassicismens formspråk. Den har rundbågiga fönsteröppningar samt ovanför sydportalen ett lunettfönster. Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat över koravslutningen. Det senare tillfogade tornet har dock ett försiktigt nygotiskt formspråk med en reslig spira. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkan är även invändigt präglad av nyklassicismen. Det ljusa kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä med en markerad taklist. Kyrkan har flera äldre inventarier, exempelvis en altartavla från 1690-talet tillverkad bildhuggaren Gustaf Kihlman, och en predikstol från ungefär samma tid. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har även en medeltida täljstensdopfunt. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
