Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Varberg kn, ROLFSTORP 10:3 M.FL. ROLFSTORPS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - ROLFSTORP
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 922, 1900: 1303, 1995: 1059

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt på en bergsknalle i ett enskilt läge, med den övriga bebyggelsen belägen främst i väster. Närmast väster om berget som skiljer kyrkan från bebyggelsen finner man församlingshem, pensionärshem, skola och bibliotek. Socknen består i västra delen av öppna odlingsmarker kring Himmleåns dalgång med övervägande kuperade skogsmarker i öster.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka med korsformad planform bestående av ett rektangulärt långhus med rak koravslutning i öster, korsarmar i norr och söder samt ett torn i väster. I den nuvarande kyrkans långhus ingår delar av en romansk kyrka som ursprungligen haft smalare, absidförsett kor. Enligt en uppmätning från 1803 (ÖIÄ, RA) hade kyrkan murade vapenhus både i norr och söder. Sannolikt hade långhuset tidigare förlängts i väster. Byggnaden omvandlades 1816-17 till korskyrka och erhöll då också rakslutet korparti av långhusets bredd. Ombyggnaden skedde genom patronus Carl Otto Wolffradt, Torstorp. Ritningarna uppgjordes av arkitekt Olof Tempelman, vilka dock bearbetades av Per Vilhelm Palmroth. Utrymme för sakristia avdelades genom att ett träskrank insattes 1923-24. Det befintliga västtornet tillkom 1926 efter ritningar av arkitekt Anders Roland (ej medtaget på planritningen), men ersatte då ett äldre trätorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. Tvärarmarnas gavelfält är försedda med lunettfönster. Långhus och tvärarmar täcks av sadeltak och tornet kröns av en spira. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt på tvärarmarnas gavelsidor. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv i trä. Kyrkan har restaurerats vid flera tillfällen under 1900-talet. Åren 1960-61 framtogs på norra långhusmuren delar av en kalkmålningssvit från senmedeltid eller 1500-tal, bl.a. med fragmentariska scener ur Kristi lidande. År 1985 inreddes rum under läktaren dit sakristian flyttades. Altartavla och predikstol är båda praktfulla barockarbeten från 1655.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har en dopfunt i täljsten från 1200-talet, där cuppan har en inskrift med mästarnamnet Thorkillus.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.