Stäng fönster Kungsbacka kn, VALLDA 53:1 VALLDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - VALLDA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1576, 1900: 1820, 1995: 6444 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger omgiven av bebyggelse med pastorsexpedition och församlingshem beläget direkt i norr. Strax nordost om kyrkan återfinns också Vallda säteri. Läget ansluter till dalgången med öppen odlingsmark i öster. Socknen består av öppen odlingsmark i dalgångarna med omgivande kuperade skogsmarker. Vallda kyrkby bildar riksintresse som en jordbruks- och kyrkby av hög ålder. Den välbevarade bondebebyggelsen är från 1800-talets mitt och anses representativ för Nordhalland. Vallda säteri är tillkommet på 1600-talet. Familjen Wernle på Vallda fick 1671 patronatsrätt i pastoratet (Vallda och Släp) efter att ha ombyggt kyrkorna på 1660-talet. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster, ett torn i väster och en vidbyggd polygonal sakristia på kyrkans norra sida. I kyrkans västra del ingår mursträckningar från en medeltida kyrka. Denna har troligen haft romansk planform med smalare, rakslutet kor (grundmurar påträffade vid restaurering 1929). År 1662 förlängdes kyrkan österut, varvid den erhöll den nuvarande koravslutningen. Tornet i väster tillkom 1765-70. Sakristian tillbyggdes 1929. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. Långhuset täcks av ett sadeltak, och tornet kröns av en huv med kort spira. Sakristian har också en spira, som sitt i formspråk ansluter till tornet. Huvudingång genom tornets bottenvåning. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett högt tunnvalv av trä med utskjutande taklist. Vid en renovering 1837 fick kyrkan både ny predikstol och ny altaruppsats. Altaruppsatsen förnyades dock 1982, då den fick en ny målning utförd av konstnären Joël Mila. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan äger en praktfull dopfunt från 1200-talets andra hälft, med en fyrpassformad och reliefprydd cuppa. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
