Stäng fönster Ragunda kn, BORGSJÖ 1:147 BORGVATTNETS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - BORGVATTNET BEFOLKNINGSTAL -1805: 142, 1900: 742, 1995: 225 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten som kapellförsamling ur huvudsakligen Hammerdal 1781, definitivt självständig församling 1922. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger mitt i byn Borgvattnet med vid utsikt över sluttningsodlingar ned mot Borgsjön i den östligaste delen av Jämtland nära gränsen mot Ångermanland. Ca 1 km norr om kyrkan ligger gamla prästgården. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den putsade träkyrkan i Borgvattnet består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, torn i väster och sakristia i norr. Långhuset uppfördes 1781-82 av byggmästare Pål Pehrsson i Stugun. Sakristian byggdes möjligen på 1810-talet, kanske först på 1840-talet. Tornet tillkom troligen 1835. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans har vitputsade fasader med rundvälvda fönster. Långhuset täcks av sadeltak, sakristian av valmat sadeltak. Tornet kröns av lanterninhuv med karnisformade takfall. Ingång i söder genom tornet. Kyrkorummet täcks av spegelvalv. Väggar och tak är panelade. Altaruppsatsen utgörs av ett kors med svepduk med inramning, skenarkitektur, strålsol och draperier målat på östväggen av Göran och Jöns Sundin 1844-45. Från samma tid härrör predikstolen av Pehr Carlsson. Den slutna bänkinredningen är sannolikt från 1793. Läktaren tillkom 1840, orgelfasaden är från 1952. På 1840-talet ändrades fönstrens avslutning uppåt från tresidig till rund och nuvarande takformen tillkom, sannolikt som ersättning för ett valmat brutet tak. Senare under 1800-talet reveterades och putsades fasaderna. 1901-02 ändras exteriörens och interiörens färgsättning. Färgsättningen har åter ändrats vid restaureringar 1939 efter förslag av arkitekten Gustaf Birch-Lindgren och 1981-82 under ledning av K-Konsult, Östersund. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den lilla kyrkan i Borgvattnet är vackert belägen på en brant sluttning mot sjön. Byggd 1781-82 av Pål Pehrsson från Stugun efter det att Borgvattnet med närliggande byar erhållit tillstånd att bilda eget kapellag under Hammerdal. Torn och sakristia tillkom sannolikt något senare. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Huvudingång genom tornet från söder. Materialet timmer, liggande i kyrkorummet och sakristian samt stolpresning i tornet. Fasaderna reveterade och vitputsade. Oputsad stensockel. Takbeklädnaden spån. EXTERIÖR - Ursprungsritning saknas. Troligtvis stod Daniel Hagmans kyrka i Borgsjö som förebild för den ursprungliga utformningen av kyrkan. Samtidigt med bygget i Borgvattnet var Pehrson sysselsatt med stapelbygge i Borgsjö. När kyrkan togs i bruk var den troligtvis omålad och saknade såväl sakristia som torn. Taket var sannolikt brutet och valmat åt alla sidor. Senare blev kyrkan troligen rödmålad, reveteringen är av ganska sent datum. Lanterninutformningen och portalens placering talar för att Pehrsson bör ha stått för ritningen till tornet, likheten med hans ritningar till torn i Klövsjö och Stugun är påtaglig. Uppgifterna om uppförandet är däremot motsägande. Uppgift finns att tornet tillkom först 1835, samtidigt anger 1831 års inventering att torn fanns i väster, eventuellt kan det röra sig om en takryttare. Tornportalens omfattning har tillkommit under 1900-talet, ursprungligen en välvd båge över portalen. Fönsterna var troligen tresidigt avslutade till ca 1840. INTERIÖR - Välbevarad inredning i övervägande vitt och guld från 1840-talet. Spegelvalv. Väggarna klädda med liggande panel. Den första tiden fanns ingen altartavla. På var sida om fönstret hängde tavlor med "Kristus hållande segerfanan och trampande på ormen" och "Korsfästelsen". Över fönstret, som var omgivet av "skuggverk", en förgylld strålsol, sannolikt densamma som finns idag. Åren 1844-45 utförde Göran och Jöns Sundin målning och förgyllning samt draperimålning och skenperspektiv på korväggen, draperiet i ljusblått med gula fransar, kolonnerna i vitt med förgyllda baser och kapitäl. I fönstret ett kors med svep. Pehr Carlsson snidade samtidigt predikstolen, som troligen dekorerades och målades av Göran och Jöns Sundin. Innan användes en äldre predikstol, inköpt från Haverö, tillverkad 1690 av Jonas Olofsson Bråss. Bänkinredningen är sannolikt från 1793, men moderniserad. Läktaren utförd 1840 av Olof Storm. Orgeln byggd 1952 av E F Walcker & Co, tidigare användes ett harmonium. Ursprungligen var inredningen blåmålad, numera i gråvita toner. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997 |
