Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, LOFTA KYRKA 1:1 LOFTA KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - LOFTA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2160, 1900: 2938, 1995: 566

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Loftahammar utbruten 1609. Del utbruten till Överum 1931.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett högt och avskilt läge på bergsträckning i odlingslandskapet. Vid kyrkan finns en äldre skolbyggnad samt lärarbostad. Prästgården Stengårdsnäs är belägen 2 km söder om kyrkan. Landskapet är tämligen öppet och med låg relief. Lofta ligger nordväst om Västervik.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den raserade medeltidskyrkan var sannolikt uppförd under äldre medeltid och bestod till sin kärna av ett rektangulärt långhus och ett smalare rakslutet kor. Ett torn fanns i väster. Kyrkans vidare byggnadshistoria är okänd. Avbildningar av kyrkan visar att den, innan den revs, även hade korsarmar samt en sakristia i norr. Kyrkorummet var välvt, troligen under medeltiden och väggar och valv pryddes av målningar av senmedeltida karaktär. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1835-37 efter ritningar av arkitekt Per Axel Nyström, vars förslag troligen grundade sig på äldre ritningar av länsbyggmästaren Johan Holmberg. Byggmästare var Wilhelm Rosén. Kyrkan består av ett långsträckt långhus, vars östparti inrymmer en korabsid med kolonner på en låg bröstningsmur, flankerad av sakristia och förvaringsrum. Indraget torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans ljusgula putsade fasad har vita slätputsade pilastrar och hörnpilastrar. Långhuset täcks av ett flackt skiffertäckt sadeltak. Tornet i väster avslutas med en balustrad och har dubbla lanterniner, den nedre fyrkantig, den övre öppna åttkantiga tillkom 1889. Ingångarna i söder, norr och väster har kvaderputsad omfattning. Kyrkorummets vitmålade tunnvalv vilar på en kraftig taklist målad i en röd nyans. Väggarna är vitkalkade. Korabsiden är utformad som ett doriskt rundtempel med sina fyra gjutjärnskolonner som uppbär ett hjälmvalv. Motsvarande kolonner bär upp orgelläktarens mittersta halvcirkelformade del. Vid en renovering 1952 blev det ursprungliga altaret ersatt av ett fristående altare. Läktaren underbyggdes 1989. Vid en restaurering 1992 togs ett tidigare igensatt fönster i absiden upp. Predikstolen är samtida med kyrkan.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Predikstolen från den gamla kyrkan, utförd 1654, förvaras i kyrkan, där finns också en medeltida dopfuntscuppa med nytt skaft och fot.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2003.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Beslut om nybygge togs den 17 juli 1834. Ett år senare revs den gamla medeltida stenkyrkan för att ge plats åt den nya, som uppfördes 1835-37 av stadsbyggmästaren i Linköping, Wilhelm Rosén. Som arkitekt stod Per Axel Nyström. Nyströms förslag från 1826 grundade sig sannolikt på ett insänt förslag utarbetat av länsbyggmästaren Johan Holmberg. Kyrkan invigdes den 3 december 1837.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär plan med inbyggd korabsid och flankerande smårum, sakristia och ett extra rum i sydöst, och indraget torn i nordväst. Ingångar till kyrkorummet genom tornet samt mitt på långsidorna. Gråstensmurar, som är spritputsade och avfärgade i gult med vita slätputsade hörnlister, pilastrar och omfattningar. Taket är täckt med skiffer, torn- och lanternintaken med kopparplåt.

EXTERIÖR - Avviker delvis från 1826 års approberade ritning, främst beträffande tornets utformning. Ritningen uppvisar ett lågt, indraget torn, som är avslutat med en mycket kraftig lanternin. Det uppförda tornet är högre och kröns av en tvåvånig lanternin. Den övre åttkantiga tillkom emellertid först 1889. Vidare saknas den på ritningen utsatta gördelgesimsen, som skulle följa fönstrens nederkant. Ritningens enkla rundbågiga portaler utan omramning kom heller aldrig till utförande.

INTERIÖR - Kyrkorummet präglas delvis av 1950-51 års förändringar, då det ursprungliga altaret med altarprydnad i form av ett förgyllt kors blev utbytt mot det nuvarande, fristående altaret av trä. Bakom altaret ett högt grönmålat kors med en medeltida Kristusbild. Den i bruk varande predikstolen är samtida med kyrkan. Den återgår i princip på Nyströms ritning från 1826. Vid korets sydöstra hörn finns en äldre predikstol från ca 1634. Glasmålningen "Jesus välsignar barnen" i ett av korets sydfönster tillkom 1896, ursprungligen var den placerad i korets mittfönster. Bänkinredningen är nygjord 1950. Även läktaren är förändrad Orgeln är byggd av Marcussen & Sohn År 1856. Utrymmet under läktaren avgränsas sedan 1989 av en skärmvägg.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993