Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eskilstuna kn, LISTA 3:1 M.FL. LISTA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - LISTA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 666, år 1900: 974, år 1995: 623

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den västliga Rekarnebygden/Mälarbygden med kyrkan avskilt på ett impediment i en uppodlad sprickdal. Ett skulpterat fragment, möjligen del av en gavelhäll till en tidig gravvård av Eskilstunatyp, står nu i vapenhuset.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett avlångt långhus med ett tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr, gravkor respektive vapenhus i söder samt en värmekammare i norr. Av 1100-talskyrkan utgör de södra och norra långhusväggarna den nuvarande kyrkans mittparti. Det ursprungliga koret revs senare under medeltiden då kyrkan förlängdes österut och ett rektangulärt, salformat kyrkorum bildades. Sakristia och vapenhus tillkom under 1400-talet och på 1600-talet förlängdes långhuset i väster. Under 1600-talets mitt tillkom det tresidiga korpartiet i öster (närmare datering är inte känd), som även utgör gravkor för Zacharias Pauli (d. 1630). Säkrare är tillkomsttiden för Ribbingska gravkoret i söder - dess lanterninklädda huv kröns av en flöjel med årtalet 1646. Kyrkan är därefter i stort sett oförändrad; värmekammaren tillbyggdes emellertid 1926. Till följd av ett problem med grunden blev man 1833 tvungen att bygga en enkel försträvning av timmerstockar och stenar på den norra sidan samt ersätta västra gaveln med en gavel i trä. Vid en genomgripande reparation av kyrkan 1893 byggdes i stället en tunn gavel av tegel i väster. Den norra och västra muren fick försträvningar.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Gravkorets huv och de övriga byggnadskropparnas sadeltak är spånklädda. Kyrkans inre nås genom västportalen, flankerad av två av kyrkans strävpelare som vittnar om långvariga problem förorsakade av den fuktiga marken. Interiören präglas av de oregelbundna väggarna och valven. Dessa valv från första hälften av 1600-talet, av vilka några är gubbvalv, har föregåtts av medeltida kryssvalv av trä (en konstruktion ensam i sitt slag och som omvittnas av bevarade träkonsoler på kyrkans vind). Predikstolen är tillverkad i början av 1800-talet, mellan 1821 och 1893 var den placerad över altaret. Den romanska sandstensfunten med repvulst är av Mälardalstyp.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.