Stäng fönster Skellefteå kn, KYRKAN 1 SANKT OLOVS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET -Skellefteå bildade egen stadsförsamling 1913. Från 1873 och fram till 1927, då S:t Olovs kyrka stod färdig, hölls gudstjänster i ett bönhus. S:t Olovs kyrka byggdes i stadens centrala del och står på en kyrkogård omgiven av en mur i natursten med stiglucka i kvadersten. Kyrkan uppfördes 1925-27 efter ritningar av Knut Nordenskjöld och Gustaf Adolf Falk. Murarna är av natursten och tegel, putsat i grått. De formar en treskeppig hallkyrka med korta, breda och låga korsarmar nära det rakavslutade koret i öster, smalare än långhuset, en vidbyggd, snedställd sakristia intill korets nordmur och ett sidoställt klocktorn vid västra delen av långhusets sydmur. Tornets bottenplan används som samlingssal. Kyrkans västparti med huvudingång fungerar som vapenhus. Portalen har fyra höga skulpturer, utförda av Carl Fagerberg. Korsarmarnas gavlar är rikt profilerade. Kyrkans branta sadeltak är klätt med koppar. Tornhuven med lanternin har drag av barock. Interiören är vitputsad med marmorerade pelare, som bär upp mittskeppets kryssvalv. Koret täcks av ett stjärnvalv. Predikstolen och en stor del av inredningen i övrigt har barockiserande drag. Altaruppsatsen är ett verk av Gunnar Torhamn. Triumfkrucifixet är utfört av Fagerberg, som huggit portalskulpturerna. De två glasmålningarna i norra korsarmen, som används till dopkapell, insattes 1969 av Georg Rudner som ledde arbetet med vissa förändringar av kyrkan. En restaurering utfördes 1975 under ledning av Bo Tjernström. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1993-1999 |
