Stäng fönster Mörbylånga kn, VENTLINGE KYRKA 1:1 VENTLINGE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Hällkistor, sannolikt samtida med kyrkans äldsta tid, har påträffats på kyrkogården. De är orienterade i öst-västlig riktning och har framförallt hittats på norra sidan. Två medeltida gravmonument har funnits på kyrkogården. den ena är en häll 1200-talet som troligen är gjord av Håkan Tanna, Gärdslösamästaren. Den hittades 1950 av Manne Hofrén och skulle passa för en gravtumba enligt Boström. Den andra resten av ett monument är en kalkskiva som enligt Boström troligen är från slutat av 1200-talet eller början av 1300-talet. Den fanns i sakristians östgavel och var dold under putsen fram till 1950. På 1600-talet gick landsvägen öster om kyrkan, istället för som nu väster därom. Redan på 1640-talet hade kyrkogården, enligt lantmäterikartor, en rektangulär utformning. Sträckningen låg från början i nord-sydlig riktning, men en ytterligare utvidgning åt norr har skett, sannolikt på 1800-talet. På 1600-talet fanns tre ingångar en i väster, en i norr och en i öster. De hade då sadeltak av trä. De ersattes före 1775 av stigluckor som fanns kvar långt in på 1800-talet. Dagens huvudingång i söder är av senare datum. Kyrkklockorna fanns från början i en klockstapel som var placerad öster om kyrkan. Stapeln var troligen bygd på 1670-talet. Den öppna klockbocken är omtalad 1699 då den tjärades. Kyrkan fick en ny klocka genom Michael Bader 1684. På Frigelius teckning från 1753 är klockstapeln avbildad utanför kyrkogårdsmuren i öster. Likaså på ytterligare två teckningar från 1800-talet. På Frigelius bild syns också en mindre byggnad utanför kyrkmuren i sydost. På 1820-talet var stapeln i så dåligt skick att den revs och man byggde en lanternin på kyrktornet som klockorna hängdes upp i. Först på 1860-talet begravdes ”hederligt folk” norr om kyrkan. År 1949 genomfördes en inventering av kyrkogårdar i Växjö stift. På initiativ av Ivar Hylander skickades en frågelista till stiftets församlingar. Per Ahlqvist, kyrkoherde i Ventlinge församling var en av dem som svarade på frågorna. Genom svaren får vi veta att kyrkogården omgärdades av en kyrkogårdsmur och att det fanns en stiglucka. På och runt kyrkogården fanns planterade träd och häckar, främst alm. Enskilda och allmänna gravar fanns på kyrkogården men inga är samlade i bysamfälligheter. En del gravplaner hade gravkullar medan vissa hade utslätad gravplan belagd med jord. Vad gäller storleken på vårdarna så rekommenderades låga vårdar. Materialen som användes var främst granit eller ölandssten. Persondata angavs på vårdarna. Ovanlig var ansåg Ahlqvist kyrkoherde Brunnerus gravtumba från 1793. Det fanns enligt Ahlqvist inga kända gravsättningar eller gravvårdar inne i kyrkan. På ett fotografi taget i slutet av 1960-talet syns delar av kyrkogården. Då var det stora flertalet av gravplatserna omgärdade av låga häckar. År 1969 vid den ordinarie kyrkostämman fattades beslut om omläggning av den södra kyrkogårdsmuren. Under 1970-talet togs troligen flertalet av omgärdningarna runt gravplatserna bort. Detta gjordes för att rationalisera arbetet på kyrkogården. Vaktmästaren hittade år1975 en medeltida (1300-tal), silverring på kyrkogården. Tio år senare, 1985 påträffades en hällkista i samband med gravgrävning. Den hade dock grävts bort innan besiktning kunde göras. Den var konstruerad av kalkstensflisor och innehöll människoben. Platsen förefaller ligga nordost om kyrkan. I handlingarna sägs att liknande anläggningar tidigare påträffats på kyrkogården. Ragnhild Boström menar att det troligen är gravar från kyrkans äldsta tid det vill säga slutet av 1100-talet. Flera förändringar görs på kyrkogården efter det att man fått länsstyrelsens tillstånd år 1992. Bland annat så tycker församlingen att buxbomshäckar som omramar gravkvarteren gör ytorna trånga och svårarbetade. Därför får man ta bort häckarna på de norra kortsidorna. Två dubbelhäckar görs enkla. Tre bulor i muren läggs om med befintlig sten. Den norra och östra grusgången på den senare iordningställda delen av kyrkogården norr om kyrkan sås in med gräs. Församlingen fick tillstånd att anlägga en minneslund, i kyrkparken väster om kyrkan, år 1998. Förslaget ritades av Karin Lundberg. År 2001 ansöker man om att få så in grusgång i söder med gräs. Ansökan avslås men rader med stenplattor får flyttas ihop i gången. Utrymmet mellan plattorna ska dock vara grusat. En uppställningsplats för äldre vårdar som tagits ur bruk görs efter tillstånd 2004. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Boström, R, Ventlinge en sockenbeskrivning, Ventlinge Hembygdsförening, Kalmar 1976 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling- Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Om Anna Rydstedt www.ofhs.ltkalmar.se/oka/konst/jjar.htm |
