Stäng fönster Kalmar kn, KLÄCKEBERGA KYRKA 1:1 KLÄCKEBERGA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Kläckeberga kyrkogård anlades i samband med kyrkans uppförande under medeltiden. Hur kyrkogården gestaltade sig då vet vi inte mycket om. Första avbildningen av kyrkogården är en teckning från 1634 av J. H. Rhezelius. Kyrkan står i norra delen av kyrkogården vilken har en rektangulär form. På avbildningen ser det ut som om kyrkogården endast hade en ingång åt söder. Väster om kyrkan var klockstapeln uppförd och strax sydost om kyrkan avbildas en byggnad där taket är förstört. Vad byggnaden användes till är inte känt. På ritningen ser man att hela kyrkogården omgärdades av vallar och på ritningen står det ”waller gamble”. Vidare finns det en karta från år 1794 där kyrkan finns utmärkt och kyrkogården bildar en något avsmalnande rektangel mot söder. Från 1820-talet finns en teckning av kyrkan och delar av kyrkogården. Klockstapeln hade nu fått flytta fram till sitt nuvarande läge då kyrkan byggts på med ett halvrunt kor, vilket skedde på 1690-talet. Kyrkogårdsmuren avbildas som en vallmur och en ingång med grindar återges i murens nordöstra hörn. Ett par träd var planterade väster om kyrkan. Yttrligare en avbildning av kyrkan finns, från 1835. Ännu en gång är kyrkan avbildad från söder. Kyrkan omgärdas på ritningen i väster och söder av vad som ser ut som en mur medan det i öster ser ut att vara en gärdsgård. År 1856 jämnades kyrkogårdens vallar ut och sannolikt var det då som nuvarande kyrkogårdsmuren i söder uppfördes. Två utvidgningar av kyrkogården gjordes i slutet av 1800-talet. Den första utfördes år 1883, då kyrkogården utvidgades 12 meter åt öster, och det var sannolikt då som den östra muren uppfördes. Sju år senare, 1890, utökades kyrkogården 4 meter åt norr. På kyrkogårdens sydöstra del uppfördes ett gravkor år 1888 över familjen Jegerhjelm. Släkten Jegerhjelm ägde sedan 1832 Kläckeberga gård. År 1940 utförde Harald Åkerlund arkeologiska undersökningar strax norr om kyrkan. Han påträffade då en mindre vallgrav grävd några meter utanför kyrkogården. Innanför vallgraven påträffades ett antal byggnader som sträckte sig in under kyrkogårdsmuren. Lämningarna daterades till medeltid. Ett schakt grävdes även på insidan av nuvarande kyrkogårdsmur. Där påträffades en bit av vad som tolkades som en ringmur. Ringmuren har alltså uppförts efter det att bebyggelsen rivits någon gång under senare hälften av medeltiden. Vallgraven utanför muren har tillkommit först mot slutet av medeltiden eller möjligen så sent som på 1500-talet. Åkerlund tolkade lämningarna som rester efter profan bebyggelse som funnits på platsen och att detta kanske kunde tyda på att Kläckeberga till en början uppfördes som en profan byggnad. På ett fotografi som bör vara från början av 1900-talet visas en ängslik kyrkogård. På bilden syns ett fåtal vitmålade träkors, enstaka vårdar i sten, och planterade häckar. Ett antal fotografier från 1930-40-talet ger en helt annan bild av kyrkogården. Nu var kyrkogården uppordnad med köpta gravar längs gångarna. Många av gravplatserna var omgärdade av häckar och belagda med grus. Ett stort antal gravplatser hade stenramar och nästan alla platserna markerades av murgrönekullar. I kvarteret Klockstapeln liksom öster om koret fanns, vilket syns på fotografierna, större sammanhängande tomma ytor. En bild är tagen på den norra sidan om kyrkan. Längst till vänster i bild, närmast muren i norr syns ett antal vårdar av sten uppställda. Då det aldrig, vad vi vet, förekommit begravningar på den norra sidan måste det vara gravvårdar som tagits ur bruk och ställts upp. På ett fotografi från sydväst, taget av Iwar Andersson 1943, kan man se köpegravar, grusbelagda och omgärdade med låga häckar längs en då befintlig grusgång i väster. Innanför köpegravarna markerade murgrönekullar och små vårdar sannolikt allmänna linjen. År 1949 gjordes en enkätundersökning på initiativ av Växjö stift där församlingarna fick svara på några få frågor om sina kyrkogårdar. Svaren från Kläckeberga församlings kyrkoherde P. Ståhlberg beskriver något om hur kyrkogården då såg ut. Han berättar att på kyrkogården var det planterat träd huvudsakligen lindar och häckar av buxbom. Vidare beskriver han att enskilda gravar var förlagda utmed gångarna och att allmänna gravar fanns inne i kvarteren. Gravkullar oftast av murgröna var vanligt, berättar han vidare. För gravvårdarnas höjd hade man som regel att de inte fick överstiga 120 cm höjd. En kullerstensmur uppfördes framför kyrkans södra långhusfasad i öst-västlig riktning någon gång mellan 1938 och 1964. Den förhöjda ytan framför långhuset har inga gravvårdar. Att döma av äldre fotografier har det inte heller tidigare under 1900-talet funnits några gravar där. Inte heller ytorna väster och norr om kyrkan tycks inte ha används till begravningar på tidigt 1900-tal. På 1960-talet anlades dock ett mindre gravområde väster om kyrkan, intill gången mot norr. Under 1950- talet påbörjades de förändringar som vi ser resultatet av idag. Grusgångar och grusgravar såddes igen och omgärdningar kring gravplatser togs bort. Många äldre gravstenar togs också bort under årens lopp. En samling äldre gravvårdar stod under en period längs muren i väster, men är numera borta. Idag finns ett mindre antal äldre gravvårdar uppställda längs kyrkans norra långhusvägg. Under 1984 inlämnade församlingen en ansökan om rivning av det Jegerhjelmska gravkoret till länsstyrelsen. Ansökan avslogs med anledning av gravkorets stora kulturhistoriska värde. Efter detta avslag rustades gravkoret upp och bland annat omputsades fasaderna. 1986 tillkom nya kyrkogården norr om den gamla och innan marken togs i anspråk gjordes en arkeologisk undersökning. Undersökningen resulterade i att boplatslämningar från vikingatid och senmedeltid undersöktes. År 1987 inkom och godkändes ett förslag om att anlägga minneslund mellan den gamla och den nya kyrkogården. Minneslunden iordningställdes och invigdes dock inte förrän 1992. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetets fotodatabas Lantmäteriet Landsarkivet i Vadstena: Hylanders kyrkogårdsinventering från 1949 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Westergren, Ebbe. Fattighuset i Kläckeberga. Utgiven av Dörby- Kläckeberga hembygdsförening och Kalmar läns museum Westergren, Jan. Ring, Cecilia. Kläckeberga kyrka, Kulturhistorisk utredning, 2005. Kalmar läns museum. 2005 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntlig uppgift kyrkvaktmästare Mats Hägg |
