Stäng fönster Kalmar kn, ÅBY KYRKA 1:1 ÅBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Uppförd 1774-78 av byggmästaren Niclas Hindric Berg på samma plats som den rivna medeltida stenkyrkan. Den nya kyrkan sydvägg löper i linje med den gamla. Slutgiltigt beslut om nybyggnad togs i maj 1764. Åby nuvarande kyrka återgår på en lokalt upprättad ritning, som dels byggde på ett till ÖIÄ insänt förslag, med Ryssby kyrka som förebild, och dels på en av Carl Fredric Adelcrantz upprättad ritning. Dessutom tillkom nya tillägg. Tornets ursprungliga utformning återgick helt på en lokal ritning. Dess nuvarande avslutning ritades av Albert Törnquist 1861. Kyrkan invigdes 18 juni 1776 av biskop Carl Gustaf Schröder. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster med absid och torn i väster. Sakristian förlagd till nordsidan mitt emot sydsidans herrskapskor. Ingångar till kyrkorummet genom torn och mittportal på sydsidan. Separata ingångar till sakristian och Björnökoret (Mariakapellet), den forna "herrskapskuren" med gravkor under för släkten Ulfclou. Murarna är uppförda i sten, slätputsade och avfärgade i vitt. Sockeln putsad på nordsidan, på sydsidan kalkstenssockel. Ursprungligen var hela sockeln klädd med sandsten. Skiffertak från 1908, ursprungligen spåntak. EXTERIÖR - Avviker från nu existerande ritningar. De spetsbågiga portalerna och fönstren återgår dock på de av ÖIÄ upprättade ritningarna. Taket är brutet och försett med små takkupor med rundfönster. Kombinationen herrskapskor-gravkor är ej ovanlig bland de kyrkor, som ny- eller ombyggdes i Kalmartrakten under denna tidsperiod. Tornet är påbyggt 1863 och försett med en ny takavslutning. Portarna är sedan 1930-talet klädda med kopparplåt och fönstren något förstorade. INTERIÖR - Interiören är delvis något förändrad genom flera renoveringar, framför allt den som skedde 1932. Nuvarande altaruppställning är utförd av Nils Ramsnidare, inköpt till församlingen 1648 och kompletterad med en målning 1654. Den ersatte sannolikt redan 1908 kyrkans ursprungliga altaruppställning med altartavlan "Marie Bebådelse", förfärdigad 1792 av Jonas Berggren, som även här står som mästare till predikstolen från 1786. Enligt N I Löfgrens beskrivning från 1820-talet omgavs den ursprungliga altartavlan av vita pilastrar med förgyllda räfflor och över altartavlan fanns två keruber mot en ljusblå bakgrund och däröver lammet med boken med de sju inseglen. Under altartavlan skall ett bibelspråk, "Gud är uppenbar vorden i köttet", ha varit textat. På ömse sidor om altartavlan stod profilörer, representerande lag och evangelium, på brunmarmorerade piedestaler. Omkring den runda ljusöppningen i absidvalvet över altaruppställningen fanns slutligen då som nu en strålsol. Själva altartavlan finns bevarad och uppsatt på södra långväggen. Glasmålningarna i korfönsterna härstammar från 1932. Samma år uppsattes ett par korta smidesräcken, avslutade med obelisker, mellan kor och långhus. Bänkinredningen är delvis från byggnadstiden. Före 1829 var "herrskapskuren" öppen mot kyrkorummet. Orgelfasaden är från 1850. Ursprungligen övertogs en Wisteniusorgel, byggd 1749, till den nya kyrkan. Läktaren är omändrad i senare tid och en läktarunderbyggnad har tillkommit. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
