Stäng fönster Kalmar kn, VOXTORPS KYRKA 1:1 VOXTORPS KYRKA
Anlaggning - Historik
Historik |
---|
Kyrkogårdens historik En kyrka stod på platsen redan på 1200-talet. I anslutning till denna kyrka bör en kyrkogård ha anlagts. Hur den då gestaltade sig vet vi mycket lite om. In på 1700-talet begravdes sannolikt socknens välbärgade inne i kyrkan. Före 1841 omgavs kyrkan av en ringmur i vilken det fanns tre portar med så kallade stigluckor. Enligt upprättad ”ringmuredelning” hade varje hemmansägare sin del av muren att underhålla. På sockenstämma 1821 fattades beslut om en sådan delning, enligt vilken ringmuren skulle bestå av 28 lotter á 11 alnar och 22 tum. Då emellertid den gamla muren var så svår att underhålla och därigenom var sockenmännen en ständig källa till förargelse, beslöt man att 1841 helt omlägga muren samt att ta bort stigluckorna. På ett fotografi taget av H Frölin 1898 syns en ängslik kyrkogård på den norra sidan om kyrkobyggnaden. Dock syns inga gravvårdar. År 1925 upprättas ett förslag på utvidgning av kyrkogården. Ritningen till den nya kyrkogården görs av trädgårdskonsulent Sigurd Ohlsson. Förslaget fick omarbetas eftersom det första innebar att den delen av vallmuren som vätte mot norr till stor del skulle tas bort. Detta godkändes inte av Riksantikvarieämbetet. Ohlsson kunde dock tänka sig att lämna kvar den gamla muren om två öppningar fick göras i densamma som band ihop den nya med den gamla kyrkogården. Vad Riksantikvarieämbetet ansåg om detta vet vi inte. Utvidgningen blev av någon anledning aldrig av. Från 1943 finns fotografier tagna av Iwar Andersson. Nu var kyrkogården mer ordnad och på fotografiet, som visar den nordvästra delen, syns grusbelagda gravvårdar med stenramar och låga häckar. På gravvårdarna syns också murgrönekullar. Ytorna mellan gravarna ser dock ut att vara gräsklädda. År 1954 hittade man en gravhäll utanför kyrkogårdsmuren i samband med vägarbete. Landsantikvarie Manne Hofrén besiktigade stenen och konstaterade att man kunde läsa initialer och årtalet 1710. Hällen hade troligen använts som golv- eller trapphäll eftersom den var mycket sliten. Han betecknade den som utan intresse och meddelade att man kunde laga den och placera den på kyrkogården om man vill eller lägga den i kyrkans bod. Hällen placerades så småningom framför den tidigare öppningen i väster. Under åren 1958-59 revs de två träbodar som stod uppställda utanför kyrkogårdsmurens nordvästra hörn. Bodarna hade funnits åtminstone sedan 1925 då de finns med på ett fotografi. Bodarna användes bland annat som likbod och vedbod. År 1957 ritade stadsarkitekt Nils Carlgren ett förslag till ekonomibyggnad. Under åren 1959-60 uppfördes huset på samma plats som träbodarna tidigare stått. Det var i detta skede, då värmekulverten grävdes in till kyrkan, som kyrkogårdsmuren i anslutning till klockstapeln lades om. Samtidigt med att kyrkan renoverades i slutet av 1950-talet och början av 60-talet så såddes delar av gången på kyrkans norra sida fram till sakristian igen med gräs. På ett fotografi taget av Iwar Andersson 1963 är merparten av gravplatserna på den norra sidan om kyrkan fortfarande grusbelagda. Under 1970-talet genomgick Voxtorp kyrkogård liksom många kyrkogårdar i landet, en större omläggning. Flertalet av kyrkogårdens gravplatser vilka tidigare hade varit belagda med grus och omgärdade med till exempel stenramar eller häckar såddes in med gräs. På 1980-talet såddes den grusgång som ledde in på kyrkogården från söder igen. I början av 1990-talet blåste en lönn ur trädkransen ner över kyrkogården. En nyuppsatt gravvård trycktes ner i jorden men skadades inte utan återställdes utan defekter. År 1993 renoverades ekonomibyggnaden. Ett år senare, 1994, gavs tillstånd att avverka tre träd och nyplantera fyra nya lindar i södra delen. År 1997 renoverades klockstapeln och 2004 tjärades densamma. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetets fotodatabas Lantmäteriet Landsarkivet i Vadstena: Hylanders kyrkogårdsinventering från Andersson, Karin och Bartholin, Thomas S. Några medeltida kyrkor vid kalmarkusten i dendrokronologisk belysning. Hikuin nr 17. Danmark 1990 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan. Mutliga uppgifter från kyrkovaktmästare: Bror Fredriksson verksam under åren 1958 -1976 Margit Gunnarsson verksam under åren 1976-2000 Carina Hammevik 2000- |