Stäng fönster Borgholm kn, KÖPINGS KYRKA 1:1 KÖPINGS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Köpings kyrka är belägen nära Köpings Alvar i en fornlämningsrik trakt, vid den vikingatida hamnen. Ett stort antal kristna gravmonument från 1000-talet har hittats på platsen. Den nuvarande kyrkan består av ett rektangulärt, i tre skepp indelat kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. En medeltida stenkyrka av klövsadelstyp av ovanligt stora dimensioner revs 1805. Delar av murarna är fortfarande bevarade och delvis synliga, bland annat står den nedre delen av den gamla långhusmuren kvar intill den norra muren. Med hänvisning till sättningsskador revs 1805 års kyrka 1953, och den nuvarande kyrkan uppfördes efter ritningar av Ärland Noreen. Tornet står kvar efter den tidigare kyrkan och innehåller även delar av det medeltida tornet. Det kröns av en åttkantig lanternin; en lanterninform som kom att bli stilbildande för de öländska nyklassicistiska kyrkorna. De moderna byggnadskropparna, undantaget den oputsade kalkstensfasaden, har med sina sadeltak och stora rundbågiga fönster nyklassicistisk prägel. Interiört anknyts istället, med det treskeppiga rummet, till den medeltida kyrkan. Det förhöjda mittskeppet täcks av valv med stjärnvalvskaraktär, sidoskeppen av plana trätak. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Köpings kyrka (riven 1953, utom tornet) Kyrkan uppfördes 1805-08 av murmästaren Johan Petersson, Kalmar, dels efter ritningar utförda av Jacob Wulff 1799, dels efter det av Johan Petersson omarbetade förslaget. Den nya kyrkan, som ersatte en medeltida klövsadelkyrka på samma plats, var på sin tid den största på Öland och ansågs också som den vackraste, varför den blev stilbildande. Framförallt var det lanterninen och sydportalens rusticerade omfattning, som togs som mönster. Kyrkan revs, med undantag av tornet, 1953 främst på grund av brister i grundläggningen och ersattes av en ny byggnad. Invigningen hade förrättats 1808 av biskop Magnus Stagnelius. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och stor utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Ingång i tornet samt mitt på sydsidan. Murar av kalksten, spritputsade med slätputsade omfattningar och avfärgade i vitt. Medeltida murar ingick i kyrkans väst- och nordväggar. Plåttak, ursprungligen tegeltak. EXTERIÖR - Kyrkobyggnaden utfördes enligt ritningarna från 1799, 1800 och 1802. I stället för sadeltak blev dock taket brutet. Den åttkantiga lanterninen följde Peterssons eget förslag. Dess ursprung kan sannolikt härledas till lanterninerna på domkyrkan i Kalmar. Även fönstrens storlek och placering gav tornet ett ålderdomligt intryck. INTERIÖR - Kyrkorummet utgjordes av en ljus nyklassicistisk salkyrka. Altaruppställningen, ritad av Johan Fredrik Åbom och utförd av byggmästaren Olof Jacobsson, Mortorp, härstammade från 1856. Altartavlan,"Nattvarden", kopia efter Schröders målning i Växjö domkyrka utfördes av Sven Gustaf Lindblom 1855 och finns numera i den nya kyrkan. Predikstolen, ritad av Carl Gustaf Blom Carlsson, var tillverkad 1823 av bildhuggaren Olof Petersson Stockholm. Ursprungligen var en altaruppsats från 1762 med altartavla, "Kristus på korset", jämte en predikstol från 1946, placerade vid korväggen som altarpredikstol. Altaruppställningen var utförd av Jonas Berggren och Anders G och Paul Wadsten. Omfattningen bestod av ett "enkelt bildhuggeri enligt toskanska ordningen". Överstycket finns fortfarande bevarat och några figurer överflyttades till orgelfasaden. Altaret med buktiga sidor var tillverkat av snickaren Nils Linhardt Lindman. På ömse sidor om altaret stod ett golvur. Den slutna bänkinredningen var samtidig med kyrkan och vitmålad. Orgelläktaren vilade på vitmålade kolonner med förgyllda kapitäl, återanvända i den nya kyrkan. Bröstningen smyckades av en skulpterad och förgylld, ännu bevarad lyra, flankerad av akantusrankor. Orgelfasaden vilade på vitmålade kolonner med förgyllda kapitäl, återanvända i den nya kyrkan. Bröstnigen smyckades av en skulpterad och förgylld, ännu bevarad lyra, flankerad av akantusrankor. Orgelfasaden, i huvudsak utförd 1828 enligt ritning av Jacob W Gerss av orgelbyggaren Sven P Pettersson, var målad i vitt och ljusbrunt med ljusgrönt och guld. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
