Stäng fönster Borgholm kn, HÖGSRUMS KYRKA 1:1 HÖGSRUMS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Få uppgifter finns om äldre tiders kyrkogård i Högsrum. En kyrkogård bör dock ha funnits redan på 1000-talet i anslutning till träkyrkan. Eftersom grunden av det medeltida långhuset och koret idag ligger under golvet i det nya långhuset bör den medeltida kyrkogården främst ha varit utlagd söder, öster och väster om kyrkan. Troligen var platsen omgärdad med en kalkstensmur vilket de flesta öländska kyrkogårdar har varit. Att platsen under lång tid varit ett centrum i bygden är dock klart. 300 meter nord väst om kyrkan ligger ett förhistoriskt gravfält. Från 1600-talet är det känt att det fanns fyra ingångar till kyrkogården. Från detta århundrade och även 1700-talet är några av de bevarade äldre gravvårdar som finns i kyrkan idag – en med bortnött inskription, en med vapensköld av tre hjärtan, en med vapensköld med kalk och bokstäverna O O samt en över majoren Elias Cor död 1639 och hans arvingar. I början av 1800-talet fanns minst tre ingångar till kyrkogården. De var försedda med träportar och överbyggda med sadeltak. När kyrkan byggdes om 1822 påverkade det även kyrkogården. Gravhällar som legat i den gamla kyrkan lyftes nu ut på kyrkogården. Även arkitekturfragment från den gamla kyrkan placerades på kyrkogården. En utvidgning av kyrkogården, vilken gjordes i norr, väntade man dock med till 1869. Men även i söder förlängdes kyrkogården med ungefär 10 meter. Det måste ha inneburit att kyrkogårdsmuren byggdes till. Vid den här tiden fanns två ingångar, i norr och öster, till kyrkogården. Båda var försedda med järngrindar. Tidigare fanns även en öppning mitt för vapenhuset. Den sattes troligen igen år 1869, i och med att man lade om kyrkogårdsmuren. I Kalmar läns museums samlingar finns fyra odaterade bilder från Högsrums kyrka och kyrkogård. Av bildernas kvalité att döma är samtliga från tidigt 1900-tal. En av bilderna visar kyrkan och kyrkogårdsmuren från söder. Utmed muren är en rad av unga lövträd planerade. De tre andra bilderna visar gravvårdar på kyrkogården som enligt uppgift ska vara tillverkade av stenhuggare i socknen. En av vårdarna är över stenhuggaren Andersson. I bildernas bakgrunder kan man se att flera gravplatser vid den här tiden var omgärdade av häckar och att gravkullar överväxta med murgröna var mycket populärt. Det skymtar även ett par staket av smide eller gjutjärn. Utmed gången längs med långhusets södra sida är pyramidalmar planterade. Kyrkogården hade länge haft problem med att jordlagret var för grunt. Under 1926 undersöktes möjligheterna att utvidga kyrkogården i söder eller väster. Det visade sig dock bli för dyrt. Istället iordningställde man ett område öster om sakristian. För det krävdes en del sprängningsarbeten. Man lade även om kvarteren söder och väster om kyrkan så att man fick tillgång till nya gravplatser. Överhuvudtaget genomfördes en upprustning av kyrkogården. En karta över kyrkogården ritades av organisten K W Kjellberg. Flera träd planterades. I söder sattes almar och i norr alléer av oxlar. Gamla kyrkans pelare som stått vid skolplanen lades ut på kyrkogården. På ett fotografi från tidigt 1900-tal syns flera omgärdningar av smides/gjutjärnsstaket och på flertalet av gravplatserna är det kullar beväxta med murgröna. I socknen anlades 1932 en enskild begravningsplats i Rälla. Det skedde på initiativ av godsägaren Emil Persson, Rälla. Platsen invigdes vid hans begravning 1943. Ritningar till dess utformning togs fram 1936 av länsarkitekt Åke Strindberg. Platsen omgärdades av en kullerstensmur och hade en ingång med en portal av kalksten. Platsen omfattar 50 kvadratmeter. Församlingen åtogs sig ansvaret för begravningsplatsen mot en donation av fastigheterna Högsrum 1:39 och 1:40 som i en framtid skulle kunna användas för utvidgning av kyrkogården. Några av de gravhällar som flyttats ut på kyrkogården i samband med ombyggnaden av kyrkan flyttades 1934 tillbaka in i kyrkan de ligger idag i koret. År 1938 renoveras en solvisare som fanns på kyrkogården på kyrkogården. När den införskaffats är inte känt. Fram till 1940-talet slog kyrkovaktmästare Fridolf Jansson gräset på kyrkogården 1 gång om året med lie. Höet som blev fick han ta hem till djuren. Ivar Hylander genomförde 1949 en inventering av kyrkogårdarna i Växjö stift. Det gjordes genom en frågelista som skickades ut till församlingarna. Svaren från Högsrum ger flera intressanta upplysningar. Kyrkogården var vid den här tiden fyrkantig, ca 100X100 meter. Den omgavs av en kyrkogårdsmur som var 1,4 meter hög och 0,9 meter bred. Att välja sin gravplats på norra sida om kyrkan på det område som tillkom vid utvidgningen 1869 var fortfarande inte särskilt populärt. Innan för kyrkogårdsmuren var askar och lönnar planterade. Här och var på kyrkogården var pyramidalmar planterade. Många gravplatser omgärdades av buxbomshäckar. Varken linjegravsområden eller bysamfällighetsområden fanns på kyrkogården. Hälften av gravplatserna hade gravkullar överväxta med murgröna medan den andra hälften var utslätade och belagda med grus, sjösand eller småsten. Sju gravplatser omgärdades av järnstaket. Granitvårdar förekom men vid tiden för inventeringen hade kalksten blivit allt vanligare. Man angav fortfarande persondata på gravvårdarna och även bibelcitat förekom. På 1960-talet försvann grusgångarna och omgärdningar i form av järnstaket togs bort. Även andra omgärdningar kom så småningom att tas bort och de grusade ytorna såddes in med gräs. År 1976 kommer en förfrågan om utvidgning av kyrkogården men ingenting gjordes. Två år senare, 1978, tas ett förslag till ändring av kyrkogården fram av Ingenjörsfirma Orrje & Co AB, Malmö. Detta resulterade i att området på den norra delen iordningställdes genom att kalkstensberget sprängdes bort och grus från Rälla fördes på. Området var på ett 800 kvadratmeter stort och kostade för 200 000 kronor att iordningställa. Vid en arkeologisk förundersökning som utfördes på kyrkogården i samband med VA-arbeten 1987, påträffades tre skelett intill sakristian. I samband med schaktarbetena flyttades en medeltida gravhäll som använts som trappsteg vid södra ingången väster om densamma. År 1990 anläggs en meditationsplats med springbrunn och sittplatser på norra delen av kyrkogården. Träden i trädkransen behövde föryngras och 1996 fick församlingen tillstånd till detta. Bytet av träd skall göras etappvis, 1/3 per tillfälle. Främst ask ska användas eftersom det är det trädslag som finns. Trädkransen har tidigare planterats för nära muren vilket gjort att den buktar. År 2004 gavs ytterligare ett tillstånd att återplantera träd som enligt trädplanen hade tagits bort. Oxel rekommenderades nu istället för ask eftersom oxel har mindre aggressivt rotsystem. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammarskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Högsrum, en sockenbeskrivning. Utgiven av Högsrums hembygdsförening. Karlshamn 1979 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland.Stockholm 1983 Vår hembygd. Öland/borghol. Borgholms kommun. 2003 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntliga uppgifter kyrkovaktmästare Sven-Göran Svensson |
