Stäng fönster Örnsköldsvik kn, MOSJÖ 7:101 SKORPEDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - I Skorped har byggts två kyrkor under perioden 1760-1860. Ett kapellag bildades 1774 och året därpå uppfördes den första kyrkan med klockstapel. Kyrkan har även benämnts Sidensjö kapell. Den revs 1844, stapeln 1847, sedan den nya kyrkan byggts. KYRKAN 1775 (RIVEN 1844) Byggmästare var Pehr Zackrisson i Kubbe, Anundsjö. Kyrkan kallades från början Sidensjö kapell och invigdes den 9 juni 1776 av prosten C. Genberg i Arnäs. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär byggnad med måtten 34x17 alnar, med rakt avskurna hörn. Kor i öster, sakristia på norra sidan och ett litet vapenhus i väster. Material timmer. Av en bevarad teckning framgår att kyrkan var rödmålad och sannolikt saknade panel, taket spånklätt. Klockstapeln tycks ha varit något enklare än den som Zackrisson byggde i Anundsjö och Nordmaling. Den undre boden och klocktornet hade svagt svängda tak. Kyrkplatsen omgavs av en bogårdsmur av trä. EXTERIÖR - Hög takresning med avfasade hörn, flöjel mitt på nocken och mindre kors på gavelspetsarna. På nordväggen syns ett fönster och ett mindre på sakristians gavel. Sydsidan hade sannolikt två fönster. INTERIÖR - I ett inventeringsprotokoll 1831 uppges att kyrkan var mycket enkelt inredd, utan målningar. "Bildhuggeriarbeten finnes endast å Predikostolen". Denna hade man fått överta från moderkyrkan i Sidensjö. Den var snidad av Erik Olofsson 1681. En läktare fanns möjligen i väster. En reparation ägde rum vid slutet av 1780-talet, ledd av Zackarias Persson. KYRKAN 1842-43 Den gamla kyrkan betraktades redan kring 1830 som förfallen. Man ansåg också att den stod på osäker grund. Nybyggnad planerades av Lars David Geting. Ritningar erhölls från ÖIÄ, utförda av Johan Fredrik Åbom 1841-42. En förenklad version av denna ritning utförd av Lars David Geting följdes då kyrkan byggdes 1842-43. Tornet tillkom 1847. Kyrkan invigdes 1848 av prosten A Borgström i Nätra. Två portar med murade grindstolpar leder in till kyrkogården. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär byggnad med kor och sakristia i öster, torn i väster. Ingångar genom tornet och mitt på långsidorna, sydsidans senare igensatt. Byggd i timmer med ytterväggarna klädda med stående, vitmålad panel. Svartmålad plåt på taken. EXTERIÖR - Fasaden indelad med pilastrar mellan de höga, rakt avslutade fönstren. Sadeltak och kraftigt torn med fyrsidig öppen lanternin, krönt av ett kors. Huvudingång genom tornfoten med stor fritrappa, med räcken burna av vitmålade svarvade balusterdockor. Tidigare ingångar även i söder och norr, nu igensatta, med bevarade trappor. INTERIÖR - Väggarna är klädda med stående panel, det flackt välvda taket med längsgående bräder. Korväggens indelning följer Lars David Getings ritning. Draperimålningen i blått med förgylld frans och det illusoriska kasettaket, som ger sken av en halvkupol, skall enligt traditionen vara utfört av dansken C.P. von Wildenrath och norrmannen J. Reutz. Ursprungligen var direkt på korväggen målat Gudslammet med änglabarn i skyn. Nuvarande altartavlan målad 1929 av Doris Belfrage efter El Greco, med motivet Kristi uppståndelse. Den äldre målningen finns kvar under altartavlan, men är övermålad med marmorering i partierna utanför tavlan. Predikstolen från den gamla kyrkan användes till dess man fick en ny, utförd av Nils Olov Nylén efter ritning av J F Åbom 1846. Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter. Orgelläktare med orgel, vars fasad är byggd efter ritning 1890 av Agi Lindegren. Den inre delen av utrymmet under läktaren avskilt med gallerskärmar för kapprum, bokbord mm. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997 |
