Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, GAMLEBY 4:27 GAMLEBY KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - GAMLEBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1592, 1900: 2837, 1995: 3812

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling (fram till 1600-talet även kallad Gamla Västervik). Del utbruten till Överum 1931.

LÄGE OCH OMGIVNING - Gamleby nuvarande kyrka ligger ca 1,5 km nordväst om platsen för den gamla. Kyrkan har ett högt men något avskilt läge med vid utblick över de närmaste stadsdelarna. Gamleby ligger nordväst om Västervik.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: (belägen på annan plats: GAMLEBY KYRKORUIN). En kyrka av gråsten, med tegel i omfattningar och rösten, uppfördes troligen under 1200-talet. Den förhållandevis rymliga kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti. Kyrkorummet var indelat i tre skepp med fyrkantiga pelare som bar murade valv. Kyrkan såldes efter det att den nya kyrkan blivit uppförd på annan plats och användes ett tag som spannmålsmagasin. Runt 1875 blev större delen av kyrkan rivan, nu återstår bara delar av murarna.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING: II: Den nuvarande kyrkan uppfördes i tegel 1832-33 under ledning av byggmästare Folke Birger Oppman och efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum, i öster avdelat till ett halvrunt korutsprång med flankerande biutrymmen, däribland sakristia. Vid långhusets västgavel finns ett torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Nyklassicistisk exteriör, välbevarad i sitt ursprungliga utförande, med spritputsade murytor samt omfattningar, listverk och hörn i slätputs, allt avfärgat i vitt. Västtornet kröns av en flack huv med lanternin (tornur insattes i lanterninens rundfönster 1955). Rundvälvda fönsteröppningar. Portaler med flankerande pilastrar och ovanförställt lunettfönster i väster, norr och söder. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv på en profilerad taklist. Interiören är kraftigt förändrad främst genom restaureringar 1959 och 1969-70, efter förslag av arkitekt Eric Elfwén. Vid det första tillfället försågs absidrundel med en nonfigurativ dekormålning i skarpa färger, vilken nu dominerar kyrkorummet. Interiörens övriga färgsättning med väggar och valv helt i vitt, belyst med en ljusramp längs taklisten, härrör från sistnämnda restaurering. Från kyrkans byggnadstid återstår den tidstypiska predikstolen. Läktarbarriären med samma dekorelement som altarringen är likaså troligen ursprunglig. Öppen bänkinredning med raka gavlar förvärvades vid restaureringen 1935-37, efter ritningar av arkitekt Johannes Dahl. Vid Elfwéns restaurering 1969-70 ersattes det ursprungliga enkla altararrangemanget med ett kraftigt altare av bordstyp utfört i ek samt ett modernt krucifix.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Byggd 1832-33 av byggmästaren Folke Birger Oppman från Norrköping efter ritningar av Axel Almfelt. Den nya kyrkan kom att uppföras på en helt annan plats än den äldre, medeltida kyrkan, som låg vid Garpedansbergets fot. Gamleby nya kyrka invigdes den 27 augusti 1837 av biskop Johan Jakob Hedrén.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med i öster inbyggd korabsid omgiven av sidorum, varav ett fungerar som sakristia och ett numera som vigselrum. Torn i väster. Ingångar i varje väderstreck. Uppförd i tegel, spritputsad och avfärgad i vitt med slätputsade omfattningar, listverk och hörn. Kopparplåt på taken.

EXTERIÖR - Tidstypisk ren nyklassicistisk exteriör, som utförts utan större avvikelser från 1832 års ritning. Exteriören är i princip oförändrad sedan byggnadstiden förutom att tornur har satts in i lanterninens rundfönster.

INTERIÖR - Kraftigt förändrad interiör genom renoveringarna 1959 och 1969. Kyrkorummet domineras av korabsidens nonfigurativa målade utsmyckning i rött, orange, gult och vitt. Ett kraftigt altare av bordstyp utfört i ek med ett modernt krucifix har ersatt den ursprungliga altaruppställningen med träaltare och altarprydnad i form av ett förgyllt kors med törnekrona och liggande lamm (nu förvarad i tornet). Predikstolen är typisk för kyrkans byggnadstid med sin runda korg och sitt raka ljudtak. Öppen bänkinredning med raka gavlar från 1935-37. Läktarbarriären med samma dekorelement som altarringen är sannolikt ursprunglig. Orgelfasaden delvis från 1869. En modern kororgel är placerad i koret. Läktarunderbyggnad.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993