Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falköping kn, ÅSLE 33:1 M.FL. ÅSLE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - ÅSLE

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 525, 1900: 599, 1995: 260

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i den glesa radbyn i dälden söder om Kolaforsen, väster om Gerumsberget och omedelbart öster om Åsle mosse. Alléer kantar bygatorna. I kyrkbyn finns ett antal välbevarade byggnader från 1700- och 1800-talen, däribland prästgården från 1797 samt den restaurerade tåbebyggelsen. Åsle ingår i Falbygdens riksintresseområde. Socknen ligger öster om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har oregelbunden, korsformig plan, vapenhus i väster och söder samt sakristia i vinkeln mellan det rakslutna korpartiet och den norra korsarmen. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. De äldsta murpartierna härrör sannolikt från äldre medeltid. År 1570 uppfördes den norra korsarmen, då som gravkor för Lilliehöök af Fårdala, och därefter följde den södra, ursprungligen som nykyrka för Mularpsborna. I Peringskiölds Monumenta avbildas kyrkan med salformad plan och korsarmar, timrat vapenhus i söder samt ett västtorn. Tornet, som avbildas med ljudöppningar av romansk karaktär, revs 1770, då kyrkan förlängdes västerut. De befintliga vapenhusen tillkom 1888.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriörens nuvarande utformning, med stramt vitputsade fasader, härrör från arkitekt Adolf Niklassons restaurering 1947-49. Kyrkan har stora rundbågsfönster och sadeltak. Ingång sker genom västra och södra vapenhuset. Kyrkorummet täcks av kryssvalv, utom koret som har ett spetsigt tunnvälvt tak. Även interiörens nuvarande utseende är resultatet av 1940-talets restaurering, då 1880-talets målade kvaderstensimitation och dekorbårder på valv och väggar fick ge vika för en stramare vitkalkning; ett dopkapell inreddes i norra korsarmen. Den mångkantiga, figurprydda predikstolen med ljudtak och altaruppsatsen, försedd med snidade figurer och vridna kolonner, är från 1700-talets första hälft. Den slutna bänkinredningen härrör från 1947-49.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan äger ett stort antal gravminnen i sten, såväl från äldre medeltid som 1600-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.