Stäng fönster Motala kn, VARVS KYRKA 1:1 M.FL. VARVS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Varvs ödekyrkogård Varvs församling omnämns redan 1293 som Hvarf. Den medeltida kyrkan bar romanska drag och var förmodligen tillkommen under 11- eller 1200-talen. Kyrkogården har förmodligen ännu sina medeltida proportioner och ligger mitt i Varvs by. Av kyrkogården återstår en praktfull trädkrans och en intakt kyrkogårdsmur. Söder om ruinkullen efter kyrkan står 8 äldre gravstenar uppställda. De flesta av karaktäristisk 1600-talstyp. Kyrkogården betas och är skyltad. Styra ödekyrkogård Styra socken är belagd sedan 1379. Socknen har sedan långliga tider varit annex till Varv. Kyrkan var en liten tornlös romansk kyrka. Kyrkogården är belägen högt på en ås i en till åker fullständigt uppodlad trakt. Från kyrkogården finns vid utsikt åt alla håll (utom mot söder där en gård ligger), främst mot öster och Varv-Styra kyrka. Söder om kyrkan finns en grupp om 5 stående och 3 liggande äldre gravvårdar, huvudsakligen av 1600-talstyp. Kyrkmuren och kyrkans grundmurar är intakta. Trots att röjningsarbeten kontinuerligt utförs av hembygdsföreningen finns stora problem med igenväxning, framför allt av syren och slån. Platsen är skyltad. Varv-Styra kyrkogård Kyrkogårdsanläggningen är samtida med kyrkan som anlades på tidigare obebyggd mark. Detta innebär att inga vårdar bevarade på plats är äldre än 1861 (med ett undantag, se nedan). Däremot flyttades monumentet efter generalmajoren Päder (Peter) Andersson Linderoth från Varvs kyrka i samband med byggandet av den nya. Generalen levde under 1600-talet och var en stor gynnare av Varvs kyrka dit han skänkte flera inventarier som fortfarande finns i behåll. Monumentet är i klassisk barockstil och tillkommet under mitten av 1600-talet. Inga stora planerade omfattande förändringar har ägt rum under de 150 år kyrkogården varit i bruk, utan förändringarna har varit mera kontinuerliga och mindre. Kyrkogården har därför till karaktären kommit att bevara mycket av sin ursprungliga parkkaraktär. 1 Gravmonumentet uppsattes i Varvs kyrka redan 1659, generalmajoren avled 1673 och gravstenen flyttades till nuvarande kyrkan 1861. Kyrkogården har trots att en stor del av de gamla köpegravstenarna i kvarter A och B plockats bort bevarat ett ovanligt stort antal gravvårdar från 1800-talet på ursprunglig plats. 20 stenar varav 3 redan från 1860-talet står kvar. Flest står i kvarter A (9 st), följt av kvarter B (5 st). I kvarter E och F står 3 vardera. Äldst är gravstenen på plats A 86, rest över byggmästaren C J Pettersson i Motala och hans hustru, död redan 1860. Stenen är alltså rest under tiden som kyrkbygget och kyrkogårdsanläggandet pågick. Kanske var byggmästaren själv inblandad i bygget, eftersom hans hustru fick sin grav här så tidigt. Ytterligare ett stort antal ursprungliga höga smala gravvårdar från 1800-talet finns bland de i nordöstra hörnet undanställda stenarna. Flera av dessa är dock så överväxta med lav eller skadade att datumen inte kan fastställas. Det rör sig dock om minst 8 och troligen lika många ytterligare. Kyrkogården tycks från början ha varit av den för perioden typiska ståndsuppdelade typen. De dyrare köpegravarna har legat i kvarter A och B, det vill säga längs med ytterkanterna av kyrkmuren. Dessutom i de övriga kvarterens yttersidor. Allmänna linjen har varit placerad i de inre delarna av kvarter D och de billigare platserna till övriga delar av det inre av de norra kvarteren C och D. Denna karaktär har under tid förändrats i och med ett långsamt utbytande av enstaka gravvårdar från 1960-tal och framåt, som gjorts utan hänsyn till tidigare status på gravplatsen. Inga äldre flygfoton från 1939 eller däromkring finns bevarade, men flygfotot från 1952 visar i stort sett samma anläggning som idag, med trädkrans, kyrkmur och strikta kvarter delade med häckar. Möjligen kan ett betydligt större antal grusgravar synas i södra delen av kyrkogården. Kyrkogården utvidgades 1959 i och med att ett område i öster lades till anläggningen. Denna avsattes som parkområde med naturpark i avsikt att först så småningom tas i anspråk eventuellt för en urnlund. I det nya området byggdes också kyrkogårdens gravkapell som invigdes samma år. Kapellet ritades av ingenjör Allan Jacobsson. Delar av området är tagna i bruk som avfallsanläggning (i söder) och minneslund (vid gravkapellet) men huvuddelen står fortfarande obrukad. I en artikel skriven till kyrkans 100-årsminne 1961finns en bild tagen från nordöst mot kyrkans kor, och som också visar en stor del av kvarter D. Här framgår kvarterets karaktär av allmän linje fortfarande. De gravvårdar som syns är små och likformade. Bland dem står också minst 3 vita träkors, av vilka inget finns bevarat. 1968 revs de gamla kyrkstallarna vilka var hitflyttade i början av 1900-talet. Redskapsboden i nordöstra hörnet är tillkommen senare (under 1970-80-tal?). Jämfört med den karta som upprättades i samband med att minneslunden planerades 1989 har inga större förändringar vidtagits med undantag för att en del träd och häcksystem tagits bort eller ersatts. Dock har trädgårdsskjulet och vägen in över muren längst i sydöst tillkommit efter att kartan färdigställts. Minneslunden anlades liksom vid de andra kyrkorna i Aska pastorat efter beslut 1989. |
