Stäng fönster Västervik kn, TÅNGERED 5:1 LOFTAHAMMARS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - LOFTAHAMMAR BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1617, 1900: 2020, 1995: 1030 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Lofta 1609. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i samhällets norra utkant på näset mellan Vivassen och Frisksjön. Till kyrkomiljön hör en äldre skolbyggnad, nu församlingshem, ålderdomshem och nyare skola. Prästgården återfinns i Askerum, ca 2 km väster om kyrkan. Socknen har en för nordöstra Småland typisk skärgårdstopografi, bestående av skogsmarker med minskande relief mot kusten, och en successivt tilltagande karghet. Till socknen hör Väderskärs fiskeläge med kapell från 1700-talet. Ön utgör riksintresseområde. Loftahammar ligger norr om Västervik. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ett kapell i trä, det så kallade Hammars kapell uppföres troligen 1609. Kapellets övriga utformning är okänt. Från denna kyrka finns några dekorerade bräder i nuvarande kyrkans yttertak. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes i nära anslutning till kapellplatsen. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1756-60, under ledning av byggmästare Petter Frimodig, bestående av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti. Torn tillbyggdes i väster 1775-77 av länsbyggmästare Magnus Beurling. Sakristian i norr uppfördes 1780. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan, som är uppförd i klassicerande stil, har vitkalkade fasader. Långhusmurarna uppbryts av stickbågiga fönsteröppningar med mellanliggande lisener. Det kraftiga tornet har små rektangulära muröppningar och stickbågiga ljudöppningar. Det täcks av en karnissvängd huv krönt av en balustrad och fyrkantig lanternin med svängt tak. Långhuset täcks av ett brant plåttäckt sadeltak, valmat i öster över koret. Ingångar i väster och söder, den senare har omfattning av lisener och ett ovalt fönster ovanför portalen. Koret har en ingång i söder och sakristian i väster. Kyrkorummet är täckt av ett vitmålat trätunnvalv vilket övergår i plana partier vid långväggarna. Väggarna är vitkalkade. Under orgelläktaren i väster tillkom en underbyggnad 1982 då man också satte igen korportalen som dock fortfarande är synlig. Samtidigt togs en dörr utifrån upp till sakristian. Predikstolen, med sin karakteristiska ängel på ljudtaket, är utförd av bildhuggaren Jonas Berggren 1761. Själva altaruppställningen är från 1787 men den nuvarande altarmålningen (Kristus på korset målad av Curt Wiberg) sattes in 1951. Den öppna bänkinredningen från 1883 fick sina höga treklöverformade gavlar avsågade till nuvarande rektangulära form år 1949. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den ursprungliga altartavlan, Jesus lidande i örtagården målad av Magnus Wicander 1787, är numera uppsatt ovanför dörren till sakristian. 1852-1951-års altartavla hänger nu på den norra väggen; den är en kopia av Fredric Westins Kristi uppståndelse utförd av Sven Gustaf Lindblom 1852. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2003. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1756-60 som ersättning för en träkyrka, Hammars kapell, från 1609. Som byggmästare omtalas Petter Frimodig från Linköping. Invigningen förrättades 1764 av biskop Petrus Filenius. Tornet uppfördes först 1775-77 av länsbyggmästare Magnus Beurling. Sakristian tillkom 1780. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med tresidigt avslutat kor i öster. Torn i väster och utbyggs sakristia i norr. Ingång genom tornet samt genom mittportal på sydsidan. Separata ingångar till koret från sydsidan och till sakristian från väster. Murarna uppförda i gråsten och tegel. Slätputsad och vitkalkad, putsad gråmålad sockel. Taktäckningen utgörs av plåt, ursprungligen spån. EXTERIÖR - Ursprungsritningar saknas. Exteriören präglas av tidens blandstil med klassicerande inslag. Takfallet är högt men obrutet. Fasaderna pryds av pilastrar. Stickbågiga fönsteröppningar. Den tvåsprångiga tornportalen saknar omramning. Den södra mittportalen framhävs däremot genom en omfattning med lisener och ett ovanför liggande ovalt fönster. Den svängda tornhuven kröns av en lanternin med rokokomässiga drag. Tornkroppen uppvisar genom de små rektangulära fönstren en anknytning till äldre torn. Förutom ett igensatt fönster i koret och byte av takmaterial är exteriören sannolikt oförändras sedan tornets och sakristians tillkomst. INTERIÖR - Kyrkorummet präglas av sin tillkomsttid. Rummet täcks av ett ursprungligt trätunnvalv, som liksom de äldre trätunnvalven övergår i plana partier vid anslutningen till väggarna. Altaruppställningen härstammar från 1787. Altartavlan "Kristus på korset", målad av Curt Wiberg, är dock tillkommen först 1951. Den ursprungliga altartavlan "Jesu lidande i örtagården", målad av Magnus Wicander 1787, finns numera uppsatt över dörren till sakristian. På nordväggen en kopia av Fredric Westins altartavla "Kristi uppståndelse", målad av Sven Gustaf Lindblom 1852. Tavlan var under åren 1852-1951 insatt i altaruppställningen. Före 1787 saknades altarprydnad. Dekorationer fanns dock runt korfönstret ovanför altaret. Predikstolen med ursprunglig färgställning är utförd av Jonas Berggren 1761. Bänkinredningen tillkom 1883, de höga treklöverformade gavlarna blev dock avsågade vid renoveringen 1949. Orgelfasaden härrör från 1767 års orgel. I västpartiet tillkom 1982 en läktarunderbyggnad med panelade väggytor mot kyrkorummet. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
