Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Lycksele kn, KYRKAN 3 LYCKSELE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Lyckseles nuvarande kyrka är den tredje på orten. Den första kyrkan uppfördes 1607 som en följd av Karl IX:s beslut att anlägga en rad kyrkor i lappmarken för att kolonisera landet, komma åt malmfyndigheter, stödja lappmarkshandeln och kristna samerna. Den byggdes på en befintlig samisk mötesplats, som numera kallas Gammplatsen och utgör en halvö i Umeälven med skogsmuseum och friluftsmuseum. Med sin första kyrka bröts Lycksele församling ut ur Umeå landsförsamling och övertog funktionen som kyrk- och marknadsplats från Granö, men det skulle dröja fram till slutet av 1600-talet tills en fast befolkning började växa fram i området, bl.a. med finska kolonisatörer. Vid Linnés lappländska resa 1732 besökte han den första kyrkan på Gammplatsen och dömde ut den som i bedrövligt skick. Fyra år senare ersattes den av Lyckseles andra kyrka, uppförd av Hans Biskop med den för honom typiska avlångt åttakantiga formen och utförande i bondebarock. Bebyggelsen på Gammplatsen växte, bl.a. med en kyrkstad uppdelad i olika områden för samer, nybyggare och handelsmän. Vid 1700-talets slut gjorde trångboddheten i kombination med vårflodens årliga översvämningar att man flyttade samhället från Gammplatsen upp på Heden, där stadens centrum ligger idag. Även kyrkan var för liten för den stadigt ökande befolk-ningen och dessutom i dåligt skick. Den revs därför år 1800, men en rekonstruktion av den återuppfördes 1973 ett hundratal meter söder om den gamla kyrkplatsen. Den rekonstruerade kyrkan, som visar hur Lyckseles andra kyrka såg ut, kallas Margareta-kyrkan och används främst för dop och vigslar sommartid. Den gamla kyrkplatsen på Gammplatsen utgör idag ett fornlämningsområde, med husgrunder och gropar. År 1920 byggde man en bogårdsmur runt den och reste ett minnesmonument.

Lycksele, som i och med utbrytningen från Umeå landsförsamling blev kyrklig central-ort för ett enormt stort område, har genom åren behållit en del av sin centralortskaraktär för Västerbottens inland. Det blev också Lapplands första stad 1946. Ur moder-församlingen Lycksele bröts flera inlandsförsamlingar ut; Åsele 1648, Sorsele 1673, Dorotea ur Åsele 1700, Tärna 1780, Vilhelmina ur Åsele 1812 och Stensele 1815. Malå församling, som 1848 bröts ut från Arvidsjaur, tillfördes också byar från Lycksele för att bli mer bärkraftig. Örträsk kapellförsamling bildades 1848 (egen församling 1887) och Björksele 1962, men de inkorporerades återigen i Lycksele församling 2006.