Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vadstena kn, HOV 19:1 HOVS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - HOV

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 648, 1900: 790, 1995: 208

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger vid ett vägskäl ca 10 km söder om Vadstena på en mycket markerad moränhöjd. Vägskälet har utgjort ett tidigare sockencentrum med handelsbod och flera större jordbruksfastigheter, bl a Hovgården (kungsgård). På kyrkogården finns ett bårhus. Nära kyrkan ligger församlingshemmet (f.d. skola). Prästgården ligger 1 km nordost om Hovs by. Hov ingår som en väsentlig del av den riksintressanta kulturmiljön runt Tåkern. Hov är landets främsta fyndort av tidiga gravvårdar av s.k. Eskilstunatyp. I samband med att nuvarande kyrka restaurerades 1950 påträffades ett 90-tal runristade fragment, och ytterligare några hundratal finns kvar i murar-na. Fynden indikerar att en kyrka funnits i Hov under 1000-talet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Vid restaureringen 1961 påträffades på den befintliga kyrkans sydsida grundmurar efter den äldsta stenkyrkan, troligen uppförd under 1100-talets första hälft. Denna bestod av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Kyrkan revs i samband med att ny uppfördes på samma plats, möjligen med undantag för långhusets sydmur som kom att inlemmas i ett vapenhus på den nya kyrkans sydsida.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga kyrkan uppfördes i etapper under 1100- och 1200-talen. Möjligen planerades den ursprungligen som en stor, treskeppig basilika. Koret uppfördes först, troligen redan under 1100-talets andra hälft (i öster finns opus spicatum - en murningsteknik som uteslutande förekommer bland de romanska stenkyrkorna). Byggnadsplanerna kom emellertid att revideras och intill den rymliga koret fogades under 1200-talet ett förhållandevis blygsamt långhus. Kyrkan kom alltså i sin slutliga gestaltning att få salformad plan. Sakristian är sannolikt tillbyggd under 1400-talet. Västtornet torde ha tillkommit under tidigt 1500-tal. Kyrkans medeltida vapenhus kan som ovan nämnts till största delen ha bestått av murverk från den äldsta stenkyrkan. Vapenhuset revs 1815.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans kalkstensmurar är vitputsade och täcks av ett högt och brant sadeltak. Exteriören präglas till största delen av efterreformatoriska förändringar. Det nuvarande tornkrönet, med lanterniner i två avsatser, tillkom 1765. Under 1700-talet genomfördes flera omfattande restaureringar, bl.a. på 1770-talet då exteriören putsades och vitmenades, nya fönster togs upp och de befintliga förstorades. Vid en yttre restaurering 1961 frilades yttersidan av medeltidskyrkans ursprungliga fönsteromfattningar. Ingången är belägen i väster. Kyrkorummet välvdes i fyra travéer under 1400-talet och pryddes med figurativa kalkmålningar. Målningarna överkalkades år 1774, men togs åter fram 1950 i samband med en genomgripande restaurering under ledning av arkitekten Kurt von Schmalensee. Bland övriga förändringar kan nämnas att antikglas sattes in i fönstren, att predikstolen renoverades och att bänkgavlarnas 1600-talsdekor togs fram. Altaruppsatsen är tillverkad av Bengt Wedulin 1719. Altaruppsatsens mittparti utgörs av korpus från ett senmedeltida altarskåp, som troligen är ett tyskt arbete. Predikstolen, tillverkad 1717 av mäster Wiström i Vadstena, flyttades 1751 från södra sidan till sin nuvarande plats. År 1882 gjordes den mindre, skulpturerna och ljudtakets bågornament togs bort och predikstolen målades i gråvitt med förgyllda ornament. Predikstolen återställdes 1950 till ursprungligt skick.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten från 1873 är av trä med åttkantig cuppa.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.