Stäng fönster Söderköping kn, SANKT LARS 4 SANKT LAURENTII KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - SANKT LAURENTII BEFOLKNINGSTAL - 1805: 870, 1900: 1922, 1995: 4731 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling. Sankt Ilian införlivad omkring 1530. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i det äldsta Söderköping omgiven är låg trähusbebyggelse jämte några äldre stenbyggnader, bl a museet Kyrkogården gränsar till Storån och ligger på låglänt mark som blev vattenfri först på 1200-talet. På grund av grundförhållandena är denna kyrka precis som Drothems byggd på rustbädd. Den intilliggande klockstapeln skall vara gjord 1592 av Anders stapelmakare. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - SANKT LAURENTII är byggd av tegel, med inslag av gråsten, och har en något oregelbundet planform. Kyrkans huvudkropp består av ett treskeppigt långhus med rakslutet korparti, i norr finns ytterligare ett sidoskepp, i öster avkortat med en i kyrkorummet inskjutande sakristia. Byggnadshistorien är inte helt klarlagd. Det har föreslagits att kyrkans äldsta delar skulle vara en i västgaveln ingående gråstensmur. En hypotetisk datering till tidigt 1200-tal skulle kunna indikera att här funnits en äldre kyrka. Ytterligare rester av en stenmur har hittats under marken framför västfasaden. Den befintliga kyrkan förefaller dock i huvudsak ha uppförts i etapper under 1200-talets andra hälft och omkring 1300, sannolikt med början av sakristian. Ursprungligen var således Sankt Laurentius en treskeppig basilika, med vidbyggd sakristia i nordost. Ett mindre vapenhus framför långhusportalen i norr hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller uppfördes något senare. Mellan detta vapenhus och sakristian tillbyggdes mot nordväggen, sannolikt under 1300- och 1400-talens lopp, ett par separata kapell. Efter stadsbranden 1494 som också drabbade Sankt Laurentius blev det nödvändigt med omfattande reparationer. Man tog då tillfället i akt att i tidens smak bygga om basilikan till en hallkyrka, fortfarande med samma yttre mursträckningar. Kyrkan återinvigdes 1497, men välvningen fortgick sannolikt ända fram till 1560. På 1580-talet utvidgades kyrkorummet genom att man rev skiljeväggarna mellan norra sidans vapenhus och sidokapell. På så sätt skapades det fjärde kortare skeppet. År 1840 rev man det gamla vapenhuset och tillskapade ett förråd genom att utfylla utrymmet mellan det norra sidoskeppet och västgaveln. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriörens tegelgotik är i sin nuvarande utformning framförallt ett uttryck för de förändringar som vidtog under senmedeltiden och det resterande 1500-talet. De blinderade trappstensgavlarna samt det högresta sadeltaket över långhuset med sin krönande takryttare fick då sin nuvarande utformning. Åren 1747-49 höjdes marknivån i ett försök att hindra översvämningar inne i kyrkan, detta omfattade även den omgivande kyrkogården. Fönstren förstorades och blev stickbågiga. En stor port i väster tillkom och ett stort fönster ovanför ingången, vilket idag är igenmurat. Vid en restaurering 1953 under ledning av arkitekt Erik Lundberg fick fönstren sin nuvarande utformning. Ingångar på långhusets västgavel och sydsida. Den treskeppiga basilikan hade sannolikt tegelvalv redan från början. De befintliga valven härrör dock från den omdaning av kyrkorummet som skedde efter stadsbranden 1497. År 1802 vitputsades kyrkan invändigt och fick en altartavla målad av Per Hörberg samma år. År 1808 revs valven i sakristian (fyra valv uppburna av mittkolonn), i stället fick den ett trätak som lämnade utrymme för ett vindsutrymme. År 1885 flyttades Hörbergs altartavla till korets norra vägg och det medeltida altarskåpet fick tillbaka sin hedersplats på altaret. Den senaste restaureringen ägde rum 1975-76. Kyrkan putsades om invändigt, kalkmålningsfragment togs fram och konserverades, ett litet sidoaltare murades upp i det ursprungligen norra sidoskeppet, långhusgolvet sänktes till sin forna höjd och en ny trappa till koret tillkom. Det år 1840 skapade förrådsutrymmet fick ny funktion och blev ett väntrum. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
