Stäng fönster Kalmar kn, HOSSMO KYRKA 2:1 HOSSMO KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Hossmo kyrkogård har funnits sedan tidig medeltid och bör ha anlagts i samband med första kyrkans uppförande. Hur den såg ut då har vi mycket liten kunskap om men ett spår efter den första tiden är de fynd av så kallade Eskilstuna kistor som påträffats som byggnadsmaterial i kyrkan. Eskilstunakistorna måste ha stått uppställda ute på kyrkogården som monument över de döda. Den Gamla delen av kyrkogården, kring kyrkan, har troligen i stort sätt, kvar samma utsträckning som den hade under medeltiden. En utvidgning mot norr ägde rum under 1600- talet, fast fördomen mot att begravas norr om kyrkan levde kvar ända in på 1800-talets första hälft. Enligt en uppgift från 1879 skall norra delen framtill början av 1800-talet endast använts till att begrava självmördare. I en tidningsnotis i tidningen Barometern från 1 maj, 1926 står det att: ”För omkring ett halvt århundrade sedan lär väl endast den del av kyrkogården som ligger söder om kyrkan använts som begravningsplats. Sedermera upptogs den plan som begränsas av gången mellan luckskjulet och kyrkan av västra kyrkoväggens fortsättningslinje och av norra kyrkogårdsmuren vid en rödsotsepidemi 1857”. Kyrkogårdsmuren kring den Gamla delen uppfördes efter 1642. Den uppfördes i kluven gråsten, delvis lagd i murbruk och var täckt av brädor. Brädtäckningen var förfallen år 1804 och betecknades år 1805 som ”den skadeliga qwarlefwan utaf ålderdomen ifrån Påfvedomet” och togs bort i samband med murens reparation år 1812. År 1868 omlades och kompletterades kyrkogårdsmuren ytterligare en gång. Vid samma tidpunkt togs en liten port bort på den östra sidan. Kyrkogården bör dock ha haft någon form av omgärdning tidigare då stigluckan i den norra muren uppfördes redan år 1639. Enligt uppgift fanns det en solvisare av kalksten på en fyrkantig avfasad ekstolpe, 6,65 meter söder om vapenhuset år 1760. På en storskifteskarta från 1766 syns kyrkogården som en fyrkantig figur runtom den tornförsedda kyrkan. Kyrkbyn, låg strax öster om kyrkogården. År 1791 planterades träd längs kyrkogårdsmuren, de äldsta lönnarna och askarna som växer på kyrkogården bör härstamma från det tillfället. Nils Isak Löfgren tecknade år 1821 av kyrkan ifrån söder. Till vänster om kyrkan var klockstapeln samt stigluckan och i norr och väster avbildade han kyrkogårdsmuren. I öster fanns ingen mur utan istället återgav Löfgren en byggnad som ligger med långsidan som gräns mot kyrkogården. Möjligen skulle det kunna vara kyrkstallarna. Enstaka träd var planterade på kyrkogården. Från år 1822 finns ett protokoll när biskop och herr doktor Magnus Stagnelius besökte moderkyrkan i Ljungby. I protokollet omtalas att ”liken begrafvas inte vid någondera av kyrkorna uti linier; utan hvarje gård har sitt begrafningsställe”. Biskopen, Stagenelius försökte dock få församlingarna att förstå fördelarna med att begrava de döda i linjer. De kunde dock inte komma överens och frågan sköts på framtiden. År 1845 beslöts att ”att gravhällar och ”hovdamål” (stående gravvårdar)” från kyrkogården skulle användas till golv och till stigluckan samt till murning i fönsternischerna. År 1886 uppfördes den östra kyrkogårdsmuren. En utvidgning av kyrkogården gjordes, åt väster, år1927. Församlingen ville i och med utvidgningen riva den gamla vallmuren i väster. Riksantikvarieämbetet motsade sig dock rivningen och menade att nedrivande av den västra muren skulle upphäva kyrkogårdens slutenhet och dess intima stämning. Arkitekt A. F. Wetterqvist fick i uppdrag att omarbeta planen. Han upprättade ett förslag till utvidgning, ordnande och plantering av Hossmo kyrkogård där endast en 2,5 meter bred öppning togs upp i vallmuren mellan den Nya och den Gamla delen. Wetterqvist förslag godtogs i juni 1927. Muren kring det nya området uppfördes i överensstämmelse med den gamla kyrkogården. Enligt planen skulle de allmänna gravkvarteren inte delas upp med gångar utan gravkullarna skulle bara, liksom på gamla kyrkogården, höja sig ur gräsmattan. Köpegravarna anlades som en ram kring de allmänna gravkvarteren. Längst i norr, i den del som var björkhage, planerades som begravningsområde för barn. Detta genomfördes nog aldrig och idag är området anlagt som urnlund. I muren, på utsidan, kring brunnen iordningställdes och inmurades en dricksho för hästar. Grindarna till nya entrén skulle utföras av smidesjärn mellan stenstolpar. Strax öster om stigluckan, på Gamla delen, hade man delvis raserat muren för lättare kunna komma in på kyrkogården. Detta åtgärdades, samtidigt med arbetena med den Nya kyrkogårdsdelen, och muren återställdes så att det inte gick att komma in den vägen. I samband med att den Nya delen tillkom gjordes en beskrivning av kyrkogården. ”Innanför muren runt om hela kyrkogården växte ståtliga askar. Från entrén ledde en sandgång fram till kyrkans på sydsidan belägna ingångar. För övrigt bestod hela kyrkogården av en gräsplan, i vilken gravarna var förlagda utan regelbunden kvartersuppdelning”. Detta styrks av de fotografier som togs av Manne Hoffrén år 1929. På fotografierna hade de flesta gravplatserna gravkullar bevuxna med murgröna eller så omgärdades de av låga häckar. Ytorna var inte belagda med grus utan var istället små låga kullar av jord. År 1931 renoverades klockstapeln och 1935 flygfotograferades Hossmo kyrka. Fotot togs från söder och den nyanlagda Nya delen syntes tydligt då inga träd eller buskar hade hunnit växa upp. Gamla delens trädkrans avtecknade sig dock tydligt och i den södra delen fanns grusgravar. Bilder från tidigt 1940-tal tagna av Ivar Andersson visar en kyrkogård där gravplatserna fortfarande omgärdades av stenramar eller låga häckar och gravkullar beväxta med murgröna. På ytterligare flygbilder tagna 1950 har flera grusgravar anlagts på den Nya delen. Häckar mellan de olika delarna i kvarteret hade också vuxit upp. Vid renoveringen av kyrkan 1952 och åren därefter togs flera bilder där kyrkogården skymtar. Inte mycket hade förändrats. Gravplatserna omgärdades fortfarande av låga häckar samt stenramar och ytorna var grusade. Mellan gravplatserna, liksom på ett fåtal av gravplatserna var det insått med gräs. En flygbild från 1964 visar att flertalet gravplatser på både Gamla och Nya delen fortfarande var grusbelagda. På Nya delen hade man inte planterat rygghäckar i öst-västlig riktning i de västra delarna än. I början av 1960-talet uppkom frågan om ett bårhus. För att få plats med bårhuset krävdes dock en omedelbar mindre utvidgning av kyrkogården åt söder. Genom gåva av bröderna Andersson på Hossmo gård utvidgades kyrkogården åt söder och den Nya delen fick en något annorlunda form än den tidigare. Arkitektfirma Delborn ritade förslaget som godtogs 1964 med förbehåll att fasaderna skulle omarbetas i syfte att nå en lugnare och mer enhetlig verkan. Byggnadsfirman Ivar Glebe byggde bårhuset som invigdes 1967. År 1982 fick man tillstånd att asfalterades planen framför kyrkan, utanför kyrkogårdsmuren. Och 1996 kompletterades belysningen på kyrkogården med en lampa utanför vapenhuset. Ett fotografi från 1998 visar delar av kyrkogården där stora delar är insådda med gräs. Samma år som fotografiet togs tjärades taken på kyrkan, klockstapeln och stigluckan. År 2002 gjordes det förändringar i trädkransen. Tre almar togs ner och återplanterades medan den alm som stått intill stigluckan togs ned men återplanterades ej. Harry Kolsby gjorde år 1993 en skiss över det område som skulle bli den Södra delen av kyrkogården. Det dröjde ända till 2003 innan utvidgningen genomfördes. Innan utvidgningen gjordes en arkeologisk undersökning av området. Då påträffades lämningar som tolkades som en vallgrav och fynd som bland annat en sporre registrerades. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Landsarkivet i Vadstena: Hylanders kyrkogårdsinventering från 1949 Andersson, Karin och Bartholin, Thomas S. Några medeltida kyrkor vid kalmarkusten i dendrokronologisk belysning. Hikuin nr 17. Danmark 1990 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Lundgren, Carl. Hossmo kyrka. Utgiven av Hossmo kyrkoråd Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Tuulse, Armin. Hossmo – en fösvarskyrka med östtorn. Antikvariska serien 2. Tierp 1955 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntlig uppgift kyrkvaktmästare Bernt Östergren |
