Stäng fönster Värmdö kn, VÄSTERBY 5:325 NÄMDÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT Nämdö kyrka invigdes hösten 1876. Ritningarna är uppgjorda av byggmästare Gustaf Blomquist och bearbetade av arkitekt John Smedberg (1851-1913) anställd vid Överintendentämbetet. John Smedberg etablerade sig efter avslutad utbildning i Malmö i slutet av 1870-talet där han kom att sätta sin prägel på stadsbilden. Han markerade där övergången från eklekticism till friare nyskapande med en varierad byggnadsflora som skolor, hyreshus och kommunala byggnader. Särkilt kan synagogan och elverket, idag konsthallen Rooseum, nämnas. Han undervisade och blev sedermera rektor vid Tekniska Elementarskolan i Malmö (1878 - 1913) samt var föreståndare för Tekniska yrkesskolan 1883 - 1913. Nämdö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Nämdös äldsta namnform Neffø från omkring 1300 kan härledas från fornsvenskans næf vilket betyder näbb och förmodligen syftar på att någon del av ön liknar en fågelnäbb eller näsa. 1539 omnämns Nemdöö och på senare tid förekommer både stavningen Nämndö och Nämdö. Enligt tradition skulle Nämdö genom sitt skyddade läge ha fungerat som tillflyktsort för de kristna undan förföljelse på 800-talet. Traditionen menar därmed att församlingen ursprungligen kan ha grundats av Ansgar eller någon av hans lärjungar. Årtalet 870 ska enligt samma källor ha följt församlingen genom olika inskrifter för att slutligen ha huggits in ovanför altaret i 1600-talets kapell. I historisk tid har den katolska sedvänjan att avge löften och löftespengar till Nämdö kyrka varit framträdande bland både församlingsbor och mer eller mindre långväga resenärer, däribland en förgylld ljuskrona av trä som anses vara förebild till Strindbergs Sjönödslöftet i novellsamlingen Skärkarlsliv. Det är dock okänt om det funnits ett medeltida kapell på Nämdö. Först 1540 omtalas en präst, Herr Knut på Östanvik, men något kapell nämns inte i sammanhanget. Östanvik var då den största gården på Nämdö som omfattade åtta kronobönder med egna hemman. På 1660-talet fick Östanvik säterirättigheter och styrde över hela Nämdö fram till laga skiftet 1862, då säteriet splittrades i gårdarna Östanvik, Västanvik, Västerby och Västanäng. Församlingens kända historia börjar 1607 då Nämdö tillsammans med Ornö och Utö bildar Ornö församling. Till en början hålls predikan på Ornö, men snart invigs ett knuttimrat kapell på Nämdö. 1636 övergår Nämdö som kapellförsamling till Österhaninge. Tillsammans med större delen av Nämdös bebyggelse brändes detta kapell av ryssarna sommaren 1719. 1701-1702 hade dock ett nytt kapell, vilket klarade sig från rysshärjningarna, uppförts strax intill det gamla kapellet. 1753 uppfördes en ny klockstapel. På 1790-talet beslöt man riva kapellet. I anslutning till kapellet låg kyrkogården som fortsatte att nyttjas även efter att kapellet rivits 1796 tog häradshövdning Magnus Blix på Östanvik initiativ till uppförandet av att nytt kapell, nu vid Östanvik, som tillsammans med klockstapel, likbod och kyrkobrygga stod färdigt 1798. Ritningarna av Pehr Estenberg på Överintendentämbetet visar en rund centralkyrka i strängt nyklassicistisk stil. En med stenmur omgärdad liten kyrkogård anlades sydväst om kyrkan, där Magnus Blix begravdes 1805. På 1870-talet hade församlingen växt till 321 medlemmar och kyrkorådet beslutar 1875 att riva Östanviks kapell till förmån för en ny kyrkobyggnad på den ursprungliga kyrkplatsen. Idag återstår endast kapellets grundstenar och kyrkogården med Blix gravhäll. I juli1986 återinvigdes Östanviks kyrkoruin, som idag ägs av Djurö, Möja och Nämdö församling. I samband med återinvigningen uppfördes en ny klockstapel, en s k klockbock med spåntak, i vilken Nämdö kyrkas lillklocka, gjuten av Hindrich Bohm i Stockholm och skänkt till församlingen 1750 av Lorentz Billing på Östanvik, kallar till friluftsgudstjänst. Frans Westerberg på Västeräng skänkte kyrkotomten invid kyrkogården för uppförandet av den nuvarande kyrkobyggnaden. I april 1875 gillas och fastställs kyrkans ritning, utförd av byggmästare Gustaf Blomqvist, av kyrkostämman som anser den vara "synnerligen ändamålsenligt uppgjord och med skicklighet utförd". Man önskar dock höja väggarna med en fot och fönstren i proportion därefter. Byggnadsmaterial togs från Östanviks kapell, vars läktare och altarprydnad även återanvändes i kyrkans interiör. Kyrkan stod färdig hösten 1876 och har sedan dess inte genomgått några genomgripande förändringar. Redan 1895 framförs klagomål på kylan vintertid och det ges tillåtelse att "med betäckta hufwud bevista gudtjänsten i församlingen kyrka". Först 1955 installeras en elektrisk värmeanläggning med bänkvärmare. 1912 byttes det ursprungliga spåntaket ut mot ett svartmålat falsat plåttak och 1939 uppfördes ett bårhus med vedbod öster om kyrkan. Både exteriör och interiör har målats om i delvis ny färgsättning. 1989 genomgick kyrkan en interiör upprustning och återinvigdes därefter av Biskop Henrik Svenungsson. 1992 utvidgades kyrkogården mot söder. Efter en församlingssammanslagning 2002 ingår Nämdö i Djurö, Möja och Nämdö församling. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsens arkiv SLM Stockholms läns museum, arkivet SSA Stockholms Stadsarkiv Muntligt meddelande, Lars Frisk 2005-06-22 Muntligt meddelande, Göran Petterson 2005-06-22 Muntligt meddelande, Herbert Fredriksson 2005-06-27 Bergman, G, Nämdö kyrka. Sörmländska kyrkor. Bd 8, nr 108, Eskilstuna 1948 Bergman, M, Nämdö kyrka. Sörmländska kyrkor 108, Södermanlands museum 1987 Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Kulturmiljöer i Värmdö kommun. Underlag för översiktsplan och områdesbestämmelser. Värmdö kommun 1989 Källman, R, Skärgårdsbygd. Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun, Stockholm 1987 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Strandman, B, & Strandman, C, I Östanviks marker. Kulturlandskap och promenader på Nämdö, Nämdö 1993 Svenskt ortnamnslexikon. Red. Wahlberg M, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003 Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. På Nämdö i Stockholms skärgård har kapell eller kyrka funnits sedan åtminstone omkring 1630. Den nuvarande kyrkan på ön invigdes 1876. Ritningarna är utförda av byggmästaren Gustaf Blomquist och senare bearbetade av arkitekten John Smedberg. Kyrkan är av trä med ett enskeppigt långhus, ett polygonalt avslutat kor i öster och ett torn i väster. Stilen är enkel nygotik, vilket kanske främst framgår av de spetsbågeformade fönstren och deras spröjsverk. Väggarna är utvändigt klädda med huvudsakligen liggpanel och uppvisar lister och pilastrar. Från början var var dessa och fönsteromfattningarna liksom huvudingången målade i en mycket mörkare färg än panelen, troligen ljust respektive mörkt beige. Numera är allt vitmålat. Taken täcktes från början med spån men sedan 1912 utgörs materialet av kopparplåt. Interiören har bevarat mycket av sin äldsta karaktär. Färgsättningen går i vitt och grått utom väggen bakom altaret, som är blå och dekorerad med guldstjärnor. Långhuset täcks av en tidstypisk, öppen takstol. Både predikstolen och den öppna bänkinredningen är från kyrkans tillkomsttid. Läktaren i väster har tre fria sidor, ett faktum som kan förklaras med att den flyttats hit från centralkyrkan från 1798 i Östanvik på Nämdös norra del, nu riven. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999 |
