Stäng fönster Finspång kn, HAGEBY 1:6 M.FL. SKEDEVI KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Det kan antas att kyrkogården på vanligt vis under tidig medeltid växt fram kring den medeltida kyrkan och ersatt de äldre gravfälten, i första hand vid Hagaberg och Husby men ganska snabbt också för resten av socknen. Eftersom socknen är stor och det är långt till närmaste kyrka bör kyrkogården redan från början ha varit stor. Men dess äldsta storlek är idag helt okänd. Inga rester efter medeltida begravningsskick är kända från kyrkogården. Däremot påträffades flera gravar i samband med den ovan nämnda undersökningen av kyrkans golv 1993. En av dessa låg under en häll och kan vara medeltida medan de andra har en mer osäker datering. Bruket att begrava under kyrkornas golv upphörde dock i de flesta fall under 1700-talet. Den äldsta uppgiften om kyrkogården är från 1619. Då tjäras taket över södra porten, sannolikt avses en stiglucka som inte finns bevarad. 1671 omtalas i protokoll att kyrkorådet skall tala med Louis de Geer om som var ägare till Hageby gård om gränsdragningen söderut mellan Hageby och kyrkogården. Troligen avser man att utvidga kyrkogården i denna riktning. Från samma period äger kyrkan ett stort antal begravningsvapen uppsatta i samband med begravningar av adliga personer i socknen. Det äldsta är från 1676. Flera kända ätter som Uggla, af Ugglas och Ulfsparre är representerade. 1707 omnämns kyrkogårdsmuren då det påpekas att sockenmännen är skyldiga att underhålla densamma. 1797 års inventarium ”Ringmuren av sten: Ny uppsatt på tvenne sidor med järnportar, gröna målade galler”. I samband med uppförandet av kyrkans nya torn på 1780-talet revs den klockstapel som tidigare stått på kyrkogården. Klockstapelns exakta placering är okänd. Portarna och kyrkogårdsmuren borttogs 1823 eller 1824, troligen i samband med en utvidgning av kyrkogården söderut. 1829 års inventeringsinstrument beskriver kyrkogården som följer ”På kyrkogården finnes en murad Graf tillhörig von Postska Familjen. Tvenne Likstenar äro uppresta, den ena öfver Kyrkoherden Nils Engström och hans K maka, den andra öfver Kongl. Hofpredikanten Prosten och Kyrkoherden Sven Engström. Dessutom finnas på Kyrkogården liggande likstenar öfver åtskilliga Personer af allmogen, och utan all märkvärdighet” Större delen av träden i den ursprungliga allén är planterade under tidigt 1800-tal av Jan Persson i Torpa. 1821 beslöts att kyrkogården skulle utvidgas på norra sidan med tio famnars bredd och en ny ringmur läggas. 1800-talets gravskick är i övrigt också väl representerat på kyrkogården. Av de på plats bevarade gravvårdarna är hela 37 från 1800-talet och av dessa är hela 11 stycken resta före 1850, den äldsta 1809. De allra flesta står i kvarteret Lupinen (18 st varav hälften äldre än 1850). Ett relativt sort antal står också i kvarteret Eternellen (8 st varav 1 äldre än 1950). De övriga i kvarteren Amaryllisen (1 st), Dalian (1 st), Flädern/Frängsätter (4 st), Gullvivan (2 st) och Hibiscusen (3 st varav en äldre än 1850). Till 17- och 1800-talsvårdarna kommer de så kallade Hävlakorsen, en grupp om 13 smidda gravkors som står uppställda mot gravkapellets östra vägg. Dessa är från 1779- 1876 med tyngdpunkt kring 1850. De flesta är tresidiga och har korta texter. Formen anses syfta på treenigheten. Flera av korsen har titlar som visar direkt på bruket; factorismeden, spiksmeden, hammarsmidesmästaren och brukssmeden. Kyrkogården utvidgades mot väster i början av 1900-talet. Ny kyrkogårdsmur byggdes 1907. Beslutet att anlägga den nya kyrkogården togs redan 1926. En uppmätning av området gjordes av donatorn konsul Hjalmar Wicander som bekostade uppförandet av trappan mellan de båda delarna. Den mer detaljerade planeringen av ytan uppsköts till dess att området skulle behöva tas i bruk och den äldsta bevarade gravvården är från 1947. 1934 bekostade samme Wicander också ett nytt gravkapell som placerades i kvarteret Irisen. Kapellet är uppfört efter ritningar av arkitekten O Hökenberg i Stockholm. Samma år tillkom också församlingshemmet som bekostades på samma sätt. 1976 renoverades det von Postska gravkapellet. 1989 anlades en minneslund nere vid sjön på den nya kyrkogården. Den idag gällande gravkartan sammanställdes 1991. 1996 lades en mindre del av grusgångarna igen (inne i kvarteret Lupinen). |
