Stäng fönster Västervik kn, HJORTEDS KYRKA 1:1 M.FL. HJORTEDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - HJORTED BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2284, 1900: 3959, 1995: 1618 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på sjön Hjortens norra strand i utkanten av samhället. Läget är högt från sjösidan och utblicken vid. Till kyrkomiljön hör en skola av senare datum, ett äldre skolhus samt ålderdomshem. Prästgården ligger något avsides och lägre, ca 200 m väster om kyrkan. Hjorted ligger mellan Västervik och Hultsfred. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida träkyrka, troligen uppförd i stavteknik under äldre medeltid. Enligt skrivelse från 1751 bestod väggarna av stående ekvirke på syll. En schematisk teckning av J.H. Rhezelius från 1634 visar kyrkan med rektangulärt långhus och smalare rakslutet kor. Kyrkan hade då också i söder ett vapenhus och i väster ett spånklätt torn, bägge av okänd ålder. Kyrkorummet pryddes med figurativa målningar i två etapper under 1700-talet, dels omkirng 1700, då kyrkan enligt räkenskaperna målades av Rikard Ekevall och Nils Kåre från Eksjö, dels 1731-34 då koret målades av mäster Anders Wikström från Söderköping. Riven i samband med att en ny kyrka uppfördes något längre i norr. I den nya kyrkans vapenhus, sakristia och under läktaren finns delar av de bemålade tak som tillhört träkyrkan. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan, även kallad Sofia Magdalena, uppfördes 1775-78. Ritningarna var sannolikt lokalt utförda, byggmästare var Måns Månsson och Petter Andersson. Planen är rektangulär med ett tresidigt avslutat korparti, likaså tresidigt avslutad sakristia i norr samt torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad, tidstypisk exteriör. Murarna är utvändigt spritputsade med slätputsade omfattningar och hörnlister. Vid utvändig restaurering 1956, under ledning av byggnadsingenjör Einar Persson, erhöll murarna en enhetlig färgsättning i vitt (spritputsens tidigare något mörkare ton var troligen inte ursprunglig). Ett svagt brutet sadeltak täcker långhuset, valmat över den tresidiga östmuren. Västtornet kröns av en klockformad huv med mångkantig lanternin. Långhustaket täcks sedan 1986 av ett plastbelagt galvaniserat plåttak. Tornhuven har spåntäckning. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt direkt till korpartiet i söder. Kyrkorummet har putsade innerväggar samt trätunnvalv. Interiören förändrades vid restaurering 1901, efter förslag av arkitekt Thor Thorén. Innertaket kläddes då med pärlspont och väggarna målades med en gulskär ton och pryddes med bruna lister och bibelspråk. Den nuvarande, ljusa färgsättningen har tillkommit i etapper 1930 och 1965, vid det senare tillfället efter förslag av Johannes Dahls arkitektfirma. Altaruppställning och predikstol är utförda av Jonas Berggren 1778. Den ursprungliga altartavlan, även denna troligen utförd av Berggren, ersattes 1893 med den nuvarande av Elias Erdtman. Kring predikstolen fanns ursprungligen målade draperier, vilka avlägsnades 1901. Öppen bänkinredning från 1901, utglesad 1965. Orgelfasad från 1778 utförd av Lars Strömblad. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i öländsk kalksten skänktes 1661 till den gamla kyrkan. I vapenhuset står fragment av den medeltida dopfunten. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Efter trettio års förberedelser uppfördes den nya stenkyrkan 1775-78 av stiftsmurmästaren Måns Månsson och stiftsbyggmästaren Petter Andersson från Linköping, sannolikt efter lokala ritningar. Kyrkan ersatte en medeltida stavkyrka, som låg strax söder om den nya kyrkan. Kyrkan invigdes den 8 oktober 1780. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och mot norr utbyggd, tresidigt avslutad sakristia. Huvudingång genom tornet. Sydingång förlagd till långhusets östra del, nordingång i den västra delen. Separat ingång till sakristian. Uppförd av gråsten, spritputsad och avfärgad i vitt. Släta omfattningar och hörnlister. Taket täckt med plastbelagd galvaniserad stålplåt, på torntaket spån. EXTERIÖR - En tidstypisk kyrka från det första decenniet av den gustavianska perioden, då symmetrin ännu inte var ovillkorlig. Detta märks tydligast på portalernas placering och att de inte markerats speciellt med yttre omfattningar. Exteriören är väl bevarad och överensstämmer i princip med den sannolikt av byggmästaren upprättade ritningen i kyrkans arkiv. Lanterninen är dock mångkantig istället för fyrkantig. INTERIÖR - Interiören delvis förändrad i och med 1901 års renovering, då taket pärlspontades, den i fyra kvarter indelade slutna bänkinredningen utbyttes mot en öppen bänkinredning med nygotiska gavlar i två kvarter och läktaren ändrade form. Altaruppställningen och predikstolen är utförda av Jonas Berggren 1978. Även den ursprungliga altartavlan var sannolikt målad av Berggren. Den nuvarande altartavlan, "Kristus i örtagården", är utförd av Elias Erdtman 1893. Orgelfasaden, från 1778, är utförd av Lars Strömblad. I vapenhuset, sakristian och under läktaren finns målade tak, som tillhört den äldre kyrkan. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
