Stäng fönster Valdemarsvik kn, SNÄLLEBO 7:1 TRYSERUMS KYRKA
Anlaggning - Historik
Historik |
---|
Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Den medeltida kyrkan i Tryserum ligger ca 7 kilometer väster om den nya kyrkan och är idag en ruin. Kyrkbacken var omgärdad av en s.k. kyrkbalk, en timrad mur. Innanför kyrkbalken stod ett klocktorn, kyrkogården hade träkors, stenhällar och järnkors, ett flertal av järnkorsen förvaras idag i den nya kyrkan. Det skall också ha funnits små träbyggnader över flera gravar och ett benhus. När greve Gustav Horn på Fogelvik blev socknens patronus väcktes frågan om en ny kyrkobyggnad på en annan plats. År 1784 hölls den första gudstjänsten i den nya kyrkan och 1785 flyttades de Gyllenstiernska och Hornska kistorna från gravkapellet i den gamla kyrkan till den nya. Graven restaurerades 1947. Det måste ha varit med stora kostnader och vidlyftigt arbete som det steniga området på bergssluttningen i Snällebo boskapshage planerades och terrasserades till en användbar kyrkogård. Marken till kyrkogården är enligt uppgift skänkt av släkten Klöfverskjöld och en stor donatorsgrav i form av en ättehög med gjutjärnsurna finns söder om kyrkan. Den första kyrkogården blev ganska snart för liten och utvidgades 1807-08. Enligt en lantmäterikarta från 1845 är den gamla kyrkogårdens västra begränsning troligen densamma som idag och i öster går begränsningen troligen mitt i dagens kvarter B och C. Denna karta har även andra upplysningar: för själva kyrkogården står det att den har vägar och ringmur. Söder om landsvägen finns, från väster, fattigstugeplan, kyrkoboden och socknestugan. Dessutom är två kyrkvallar markerade, en norr om landsvägen och en söder om landsvägen. Kyrkogårdens skall i början av förra seklet haft en mängd små träkors i rader. Detta framgår av ett odaterat fotografi på området öster om kyrkan. Även en del smidda järnkors smyckade kyrkogården. 1929 påbörjas en utvidgning av kyrkogården. Även under 1960-talet utvidgas kyrkogården och då mot norr. Den äldre stenmuren i gamla kyrkogårdens nordgräns utnyttjades som stödmur. På grund av att man ville få ut så många gravplatser som möjligt, 276 enkelgravar, bestämdes att de nya gångarna skulle bli gräsgångar och gravarna gräsgravar i samma plan som gångarna. Vegetationens bestod främst av häckar som bildade hägnader och en inramning av området i sin helhet och en bakgrund för varje gravlinje i den nyanlagda delen av kyrkogården. Liksom de flesta kyrkogårdar i Östergötland har kyrkogården i Tryserum haft en ytbeläggning av grus under en period. Före 1970 började kyrkogården gräsbesås. |