Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Oskarshamn kn, MALGHULT 2:181 M.FL. KRISTDALA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - KRISTDALA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2199, 1900: 3404, 1995: 1932

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kristdala gamla kyrka låg 1,7 km ostsydost om Mösjön och 850 m västnordväst om Malghultegöl. Mösjöbäcken rinner förbi prästgården, Klockargården och den gamla kyrkplatsen. Kristdala nya kyrka är belägen mitt i samhället och 300 m nordost om den gamla kyrkplatsen. Socknen ligger mellan Hultsfred och Oskarshamn.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: (belägen på annan plats: KRISTDALA KYRKPLATS). Medeltidskyrka av trä. En schematisk avbildning, utförd av J. H. Rhezelius 1634, visar att kyrkan då hade salformad plan och två ingångar i söder, den västligare med vapenhus. Osäkra uppgifter av Rhezelius kan tyda på att korpartiet var resultatet av en ombyggnad under 1300-talet. Kyrkan tillbyggdes 1731 med en korsarm, den så kallade nykyrkan. Riven i samband med att en ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING: II: Den nuvarande kyrkan uppfördes i sten 1789-92 efter ritningar av Jacob Wulff och med Casper Seurling som byggmästare, bestående av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör har alltjämt 1700-tals prägel. Fasadens murar är slätputsade och avfärgade i vitt och långhuset täcks av ett kopparklätt mansardtak, valmat över korpartiet. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Tornet i väster har rundbågiga ljudöppningar och täcks av en klockformad huv, vilken försågs med ur 1856, samt avslutas av en fyrkantig lanternin med kort spira. Ingång i väster med rusticerat murparti kring portalen samt mitt på sydsidan. Den nyklassicistiska interiören är väl bevarad och typisk för sin tillkomsttid. Kyrkorummet täcks av ett välvt tak och väggarna är vitputsade. Orgelläktaren är utförd efter ritningar av Olof Tempelman 1806. Altaruppställning och predikstol är ritade och utförda 1791 av Jonas Berggren. Själva altartavlan, "Jesu nedtagande från korset", är målad av Gustaf Lindblom 1856 och infogad i den då redan befintliga altaruppställningen. Den slutna bänkinredningen består delvis av den gamla kyrkans bänkar och har dekor från början av 1700-talet. Denna, samt dekoren på bänkskärmarna, målad
1732, framtogs 1935 vid en restaurering utförd av arkitekt Johannes Dahl. Den ursprungliga orgeln kom från den gamla kyrkan och var utförd av Jonas Wistenius 1741. Det nuvarande orgelverket är byggt av Olof Hammarbergs orgelbyggeri 1969. Korfönstren, föreställande "Jesu födelse" respektive "Uppståndelsen", är utförda efter förlaga av Bo Beskow och sattes in 1960. Kororgel förskaffades i samband med en renovering 1992 utförd av byggnadsingenjör Göran Svensson. Vid denna restaurering togs korbänkar bort för att ge plats åt orgeln och dessutom ändrades kyrkorummets färgsättning något. Ett nytt lägre och flyttbart altare i trä uppfördes också.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunt från 1500-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2003.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Efter beslut år 1785 om en ny kyrka av sten, som ersättning för den medeltida träkyrkan, skedde grundläggning samma år på en ny plats. Grunden, lagd under byggmästare Niclas Bergs överinseende, befanns emellertid för liten, trots att den följde en av församlingen godkänd ritning. 1789 började murarna uppföras på en ny grund under ledning av häradsmurmästarna Anders Zachrisson och Isac Berglund. Vid biskopsvisitationen året därpå upptäcktes dock att murarna, som redan var uppförda till manshöjd, var skeva och måste rivas. Arbetet övertogs av stiftsmurmästaren Casper Seurling, som uppförde kyrkan efter den av Jacob Wulff utförda ritningen från 1786. Kyrkan stod färdig 1792 och invigdes den 12 maj 1799 av biskop Jakob Lindblom.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster. Torn i väster och en relativt stor sakristia på nordsidan. Ingång genom tornet och mittportal på sydsidan. Murarna, uppförda i gråsten, är putsade och avfärgade i vitt. Koppartak, på torntaket dock spån. Ursprungligen var samtliga tak spåntäckta.

EXTERIÖR - Uppförd efter Wulffs ritning utan avvikelser med kraftigt rusticerat murparti kring tornportalen. Exteriören är i princip oförändrad. Även de samtida murade grindstolparna, ritade och uppförda av Seurling, finns kvar.

INTERIÖR - En välbevarad interiör, typisk för sin tillkomsttid, som präglades av brytningen mellan äldre traditioner och nyväckt klassicism. Altaruppställningen, förutom altartavlan, samt predikstolen är utförda av Jonas Berggren 1791 efter egna ritningar. Övre delen av altaruppställningen är dock sannolikt förhöjd i samband med infogandet av en ny altartavla 1856, "Jesu nedtagande från korset", målad av Gustaf Lindblom. Den tidigare altartavlan med samma motiv, målad av Berggren själv eller hans medhjälpare AndersWadsten, förvaras på annan plats. Målade korfönster efter förlaga av Bo Beskow från 1960. I bänkinredningen ingår delar från den gamla kyrkans inredning med dekor från första delen av 1700-talet. Målningar även från 1790-talet. Bänkskärmarnas dekor härstammar från 1732. Läktaren, med läktarpelare uppförda i ursprunglig form 1935, är samtida med kyrkan och ska ha ritats av Seurling själv. Den avviker dock från Seurlings sedvanliga gustavianska stil och präglas snarare av senbarock. Orgelfasaden är ritad av Olof Tempelman 1806. Den ursprungliga orgeln var utförd av Jonas Wistenius 1741 och övertogs från gamla kyrkan. Apostlabilderna, som finns infällda i en nytillverkad dörr till predikstolen, tillhör en serie äldre läktarfält målade av Magnus Wicander. I sakristietaket 1600-talsmålningar från den gamla kyrkan.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993