Stäng fönster Ludvika kn, SAXHYTTAN 174:1 GRANGÄRDE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Medeltida socken. Ludvika utbruten 1652, del till Grängesberg-Hörkens kapellag avskilt 1892, Grängesberg utbruten 1904. Den murade kyrkan består av ett brett treskeppigt långhus med tresidigt avslutat korparti samt torn i väster; sakristian är inrymd i inbyggnad under läktaren. I kyrkans mittskepp återstår fortfarande betydande murpartier av en enskeppig medeltidskyrka. På kyrkvinden, ovan mittskeppets befintliga valv, finns rödfärgade slingor och profilerade tegelhuvuden, troligen från 1400-talet. Kyrkan välvdes under 1500-talet. Västtornets datering är inte närmare känt (nämns 1624). Kyrkorummet vidgades väsentligt, genom tillkomsten av ytterligare två skepp, under 1600-talets andra hälft och 1700-talet början (ombyggnader omtalas 1651, 1662-63, 1684 och 1707). Det tresidiga koret, slutligen, tillkom vid ytterligare en ombyggnad 1748. I samband med dessa ombyggnader slogs även valv. Inbyggnaderna under läktaren, med utrymme bl. a. för sakristia, tillkom vid restaureringen 1901-03 efter förslag av arkitekt Gottfrid Ekman. Det flacka sadeltaket, skiffertäckt med två takfall, dominerar exteriören genom sin bredd; det är valmat i öster över koret. Fasaderna är vitputsade och uppbryts av rundbågade fönsteröppningar. Tornet har små stickbågiga ljudöppningar och kröns av ett flackt tak med en hög fyrkantig kopparlanternin uppförd 1833-34; lanterninen har en bredare nederdel med urtavlor på alla sidor, den smalare övre delen kröns av ett litet kupoltak och förgyllt klot med kors. Ingång till kyrkorummet sker från tornets västsida, sidoingångar i norr och söder markeras av karnisbågiga portalomfattningar. Kraftiga åttkantiga pelare bär upp kyrkans alla kryssvalv. Väggar och valv försågs med schablonmålningar vid restaureringen 1901-03; dessa avlägsnades dock vid arkitekt Erik Fants restaurering 1937-38, då även korfönstren igensattes invändigt. Restaureringen 1982-84 innebar bl.a. att korfönstren återupptogs samt att valv och murar rengjordes. Altaruppsats och predikstol i barockstil är båda utförda av P. Holmin, Västerås 1762. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
