Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falköping kn, NÄS 16:1 NÄS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - NÄS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 203, 1900: 278, 1995: 98

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger fritt i den enskiftade byn vid en gammal vägsträckning mitt i den lilla socknen. Avståndet till Kymbo och Kälvene kyrkor är endast kring 2 km. Näs socken ligger sydost om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång, som innefattar en med skrank avskiljd sakristia, samt torn i väster. I: Medeltida stenkyrka, troligen uppförd på 1100-talet eller 1200-talets första hälft, med långhus och rakslutet kor. Enligt uppgift i kyrkoherde Cläes Johan Ljungströms beskrivning av Vartofta härad från 1877 var kyrkan välvd. Ljungström påtalar också att kyrkan ursprungligen hade ett torn med spiraltrappa, troligen av medeltida datering, som revs 1846, när ett nytt uppfördes. Västtornet från 1846 är det enda av kyrkan som ännu kvarstår. II: Den befintliga stenkyrkan uppfördes 1882-86 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom, intill föregångarens kvarstående torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är nyklassicistisk med vitputsade fasader, stora rundbågefönster och bandrusticerade hörnlisener. Långhuset täcks av ett sadeltak, koret har ett lägre valmtak och tornet kröns av en stram, fyrsidig lanternin. Ingång genom tornet och mitt på södra långhusväggen. Speciell för interiören är korutsprångets takmålning utförd av artisten Anders Gustaf Ljungström 1885. Ett träskrank avskärmar den bakom altaret liggande sakristian. Långhuset täcks av ett trätunnvalv. Vid en restaurering 1966, efter förslag av arkitekt Stig Morud, byttes altarkors med svepeduk ut mot det restaurerade medeltida altarskåpet från den gamla kyrkan. En tidigare predikstol från 1738 restaurerades 1991 och fick sin plats i kyrkorummet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.