Stäng fönster Västervik kn, RÖRSBERG 5:1 BLACKSTAD KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Kyrkogården anlades i samband med kyrkans uppförande i slutet av 1700-talet. År 1791 byggdes stenmuren kring kyrkogården. Året därefter genomfördes påfyllnadsarbeten och 1793 färdigställdes två ingångar till kyrkogården med grindstolpar och grindar. Förutom kyrka och kyrkogård anlades fattigstuga, sockenstuga och kyrkbod på vallen nordväst om kyrkan. Marken ägdes av byalaget i Rörsberg. Sockenstugan står ännu på kyrkvallen i området som hembygdsföreningen numera sköter. På kyrkvallen ska, enligt fd kyrkvaktmästaren stallen för kyrkobesökarna från Källsberg och Trästad ha funnits. Söder om kyrkogården fanns stall för besökarna från Frövi, Bjelka och Hultserum. Den gamla kyrkogårdens omfattning inkluderade nuvarande kvarteren A, B och C och hade troligen samma form som dagens gamla kyrkogård (se plan sid 10). Två par av kyrkogårdens grindstolpar markerar ingångar som sannolikt är de ursprungliga. Det gäller ingången i höjd med kyrkans västra ingång vid mittgången mellan kvarter B och C, samt den västra av de båda ingångarna i norr. Vid anläggningstiden ska kyrkogården ha delats upp i fyra delar som delades mellan hemmanen. Detta var vanligt vid tiden. En rest av ett ålderdomligt bruk av kyrkogården är den sk Källsbergskyrkogården (kvarter A) som, av gravvårdarna att döma, varit i bruk åtminstone sedan 1840-talet. Området brukades av familjerna på Källsbergs och Trästads gårdar. Så är fallet än idag. Åtminstone sedan 1900-talets början har kyrkogårdens kvarter A och B sannolikt haft samma omfattning som idag. Fotografier från tidigt 1900-tal visar det norra kvarteret B och det södra kvarteret C med några rader påkostade stenvårdar närmast kyrkan och träkors i raderna längre västerut. Högt gräs växer i området, men det är ändå troligt att de påkostade vårdarnas gravplatser var anlagda med grus. Ett flygfotografi från 1935 bekräftar bilden. Raderna närmast kyrkan består av köpegravar med många större gravstenar, medan området i väster verkar bestå av linjegravar, mestadels markerade av träkors. Större delen av området verkar nu vara grusbelagt. Kring många av köpegravarna finns stenramar eller låga häckar. På bilden förefaller stora delar av kvarter B i väster vara omlagt och utan gravvårdar. På planen omedelbart framför kyrkans västfasad växer granar och björkar. Några tujor har planterats längs mittgången mellan kvarteren B och C. Kyrkogården omges av trädkrans. Ett fotografi taget i västra delen av kvarter C 1947 visar träkors som står i högt gräs vilket tyder på att linjegravsområdena i kvarteren B och C troligen långt fram i tiden var anlagda i gräsmatta. Träkorsen är svartmålade och försedda med inskriptionsplatta och stjärnor av vit emaljerad plåt. Emaljplattorna ska enligt uppgift ha tillverkats vid Ankarsrums bruk. Till form och kulör anspelar korsen på gjutjärnskors. Några träkors och en trästav finns bevarade i gamla sockenmagasinet som numera förvaltas av den lokala hembygdsföreningen. Ett flygfotografi från 1957 visar kvarter B och C som mer fullbelagda. Längs mittgången och vid kvarterens östra gräns växter stora cylinderklippta tujor. Större delen av båda kvarteren är belagda med grus, med ett mindre parti längst i väster isått med gräs. Gravplatserna markeras av stenramar eller låga häckar. Strukturen är densamma som tidigare med stora och höga gravvårdar längst i öster och med lägre vårdar längre västerut. På flygfotografiet är det svårt att urskilja några trävårdar. Sannolikt fanns enstaka ännu bevarade, framförallt i de gräsbesådda områdena längst i väster. Planen direkt väster om kyrkan rymmer stora granar och björkar som delvis skymmer kyrkan. Ännu 1981 var planen bevuxen av höga björkar. Under senare år har dock träden tagits ner och några grupper av buskar planterats. Kvarter A eller den sk Källsbergskyrkogården finns fotograferad 1947. Då omgärdas den av en häck. På 1940-talet fanns behov av att utvidga kyrkogården. Olika förslag togs fram men utvidgningen kom inte till stånd. På 1950-talet uppfördes ett gravkapell nordost om kyrkans torn, efter ritning av arkitekt Nils Carlgren, Kalmar. I samband med detta förändrades kyrkvallen genom att en ny väg drogs fram öster om kyrkan och upp till kyrkvallen. År 1953 rensades de stora träden bort på planen norr om kyrkans torn och en ny ingång anordnades med grindstolpar i samma utförande som de befintliga. En ny grind tillverkades av smeden Lennart Krantz. År 1970 utförde K-konsult i Vimmerby en ny gravkarta för Blackstad kyrkogård med kvarteren A-C. Den tidigare planerade utvidgningen av kyrkogården kom till stånd först en bit in på1970-talet, i området nordväst om kyrkan och norr om gamla kyrkogården. Här hade tidigare bl a klockarens fruktträdgård legat. En passage anordnades mellan kyrkvallen och församlingshemmet genom att en gång av kalkstensflis lades. Ritningar till utvidgningen utfördes av ingenjör Olle Ljungström. I handlingarna sägs att man om möjligt ska undvika grusgravar på nya kyrkogården. Så blev också fallet. År 1979 togs den nya kyrkogården i bruk med början i kvarter D för kistgravar och kvarter F med urngravar. I kvarter F har under 1990-talet anlagts minneslund. På kyrkogården fanns länge rester av en äldre dopfunt av kalksten, som hittats vid gamla kyrkoruinen. Denna del förvaras numera i gamla sockenmagasinet. |
