Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, TORSLANDA 35:1 TORSLANDA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: TORSLANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 744, år 1900: 634, år 1995: 12013

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den lilla kyrkan ligger enskilt, men på avstånd kringbyggd av Torslanda tätort. Klockstapeln står på en bergsknalle väster om kyrkan. Församlingshemmet ligger väster om klockstapeln. Byggnadens västra del utgörs av den gamla prästgården som ursprungligen uppfördes 1888 och som senare flyttats till nuvarande plats. Längre västerut finns prästgården från 1930-talet uppförd i 20-tals klassicistisk stil. Landskapet består av kalberg och smala dalgångar och socknen saknar nämvärda odlingsmarker. Sockennamnet som finns belagt 1388 är troligen en sammansättning av gudanamnet Tor och plural av land, såsom "åker" eller "odlad mark". Torslanda ligger ca 10 km nordväst om centrala Göteborg och är en av Bohusläns sydligaste socknar.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i söder samt vapenhus i väster, i norr flankerat av ett förrum. Långhuset i den nuvarande kyrkan härrör till stor del från den ursprungliga stenkyrkan, byggd troligen under äldre medeltid. I öster uppges ha funnits ett smalare, rakt avslutat kor. 1766 byggdes vapenhuset i väster. I samband härmed revs delar av långhusets västgavel men byggdes upp på nytt. Det medeltida koret revs 1780 och ersattes med ett tresidigt korparti av långhusets bredd. Byggmästaren hette Gunne Dufwa. Tillbyggnaden intill korets sydmur uppfördes 1806, troligen som vapenhus. Vapenhuset förlängdes mot väster i mitten av 1980-talet (ej markerat i planen).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans kraftiga murar härrör alltså till betydande del från medeltiden. Exteriören präglas dock helt av de efterreformatoriska förändringarna. Rundvälvda fönsteröppningar. Kyrkans långhus täck av ett sadeltak, valmat över den tresidiga östmuren. Ingångar via vapenhusen i väster och söder. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Interiören har i flera omgångar erhållit målad utsmyckning. Vid en restaurering 1898 påträffades kalkmålningar från 1400-talet i västra delen av norra långhusmuren, men de överkalkades åter. Koret målades 1693 och långhuset 1786, men ingenting är närmare känt om dem förutom att Johan (Jean) Lilljedahl målat korvalvet. Interiören har genomgått två större restaureringar, dels 1898 efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson och hans son Carl Crispin, dels 1956-57 efter förslag av arkitekt Sigfrid Ericson. Vid det första tillfället installerades bl a öppen bänkinredning. Denna ersattes dock med den befintliga 1956-57. Vid det senare tidpunkten insattes även de två målade glasfönstren i koret efter ritningar av Fritiof Swensson. Ovanför altaret uppsattes 1898 ett altarskåp från 1400-talets slut. Årtalet 1690 avser en ommålning. Predellan är från 1956. En altaruppsats snidades av Lilljedahl 1786 till det då nya koret. I samband med att altartavlan monterades, togs Lilljedahls verk isär. Huvudpartiet, Kristus på korset, hänger separat på en mur. Predikstolens korg härrör till sina äldsta delar från 1627 men ombyggdes 1898. Från samma år härrör korgens nedre fält med lister samt den murade foten. Figurmålningarna utfördes 1786 av Lilljedahl. Skranket i öster är sammansatt av partier från olika perioder. En del av ramverket samt det nedre listverket är från 1898. Läktaren i väster byggdes 1671 och målades troligen samma år av Lukas Kilian. Läktarens barriär utvidgades 1857. Vid restaureringen 1898 målades sannolikt två av barriärens apostlabilder, framställande Sankt Mattias och Sankt Tomas.

Under tidernas lopp har en del av altarskåpets skulpturer tillfogats felaktiga namn och attribut. Bl a bär mittpartiets Gud Fader spira och jordglob istället för krucifix. Mellan kor och långhus hänger kyrkans medeltida triumfkrucifix från 1400-talets slut, troligen ett inhemskt arbete. Predikstolens ljudtak snidades 1679.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.