Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Karlshamn kn, HÄSTARYD 5:14 MÖRRUMS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 – MÖRRUM

BEFOLKNINGSTAL – år 1805: 1751, år 1900: 4457, år 1995: 5135

FÖRSAMLINGSHISTORIK – Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING – Kyrkan ligger i tätorten, något avskilt i lummig grönska strax öster om forsarna i Mörrumsån. Strax söder om kyrkan återfinns prästgården och församlingshemmet. Till kyrkomiljön hör även ett skolhus (1878). Landskapet är kuperat och lummigt. Längs ån finns omfattande odlingsmarker. Mittemot kyrkan, på andra sidan ån, finns även en turistanläggning för laxfisket. Socknen ligger väster om Karlshamn.

RASERAD KYRKA / RUIN –

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en utbyggd halvrund sakristia i öster samt västtorn.

I: De äldsta murpartierna i den befintliga kyrkan härrör från äldre medeltid, möjligen 1200-talet. Kyrkan bestod ursprungligen av långhus och smalare, rakslutet kor. En sakristia, av i övrigt okänd utformning, tillbyggdes 1721. Ett murat vapenhus av okänd ålder fanns framför långhusets sydportal, omtalat tidigast 1744. Vid en ombyggnad 1774 utvidgades kyrkan åt norr till dubbla bredden. Riven, förutom delar av kyrkans murar i norr, söder och öster, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

II: Den nuvarande planen tillkom vid en radikal ombyggnad 1844-47 efter ritningar av arkitekten J. W. Gerss, omarbetade av J. F. Åbom. Långhuset förlängdes åt väster, koret vidgades till samma bredd som långhuset och såväl torn som sakristia nybyggdes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader med rundbågiga fönster. Långhus och kor täcks av ett gemensamt sadeltak, över sakristian ett kontak. Tornet kröns av en lanternin. Kyrkans ingångar är belägna i väster, norr och söder. Kyrkans nuvarande utseende tillkom vid ombyggnaden på 1840-talet. Även interiören bevarar sin nyklassicistisk prägel, och domineras av ett flackt tunnvalv med målade kassetter i blått och vitt, utförda av Svante Thulin vid en genomgripande restaurering 1898. Taklisten har kvar målad dekor från samma tid, och även väggarnas kvadermålning återstår. Inredningen är till stora delar ursprunglig.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.