Stäng fönster Härjedalen kn, LILLHÄRDALS PRÄSTBORD 1:2 LILLHÄRDALS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - LILLHÄRDAL BEFOLKNINGSTAL - 1805: 717, 1900: 1790, 1995: 858 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, utbruten ur Sveg 1407. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen i landskapets södra del gränsar på tre sidor mot Dalarna. Kyrkan ligger i den centrala delen av kyrkbyn Lillhärdal på en platå ovanför Härjån. Kyrkomiljön ingår i ett riksintresseområde som omfattar Lillhärdals kyrkby, med ett stort inslag av timmerbebyggelse, och fäbodområde. En på 1600-talet nedtecknad muntlig tradition omtalar en tidigare kyrka av trä på en ö i Härjeån, vilken skall ha ersatts av stenkyrka på annan plats. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan består av ett rektangulärt vitputsat långhus av sten med altaret i öster, en murad sakristia och ett vitmålat torn av trä i väster. I: En medeltida stenkyrka invigdes 1407 och revs till större delen 1770. Den stod på nuvarande kyrkans plats och bestod av ett rektangulärt långhus, sakristia i nordost och vapenhus i sydväst. Rester av senmedeltida kalkmålningar på kyrkans sydmur visar att delar ingår i nuvarande kyrkan. II: Den nuvarande kyrkan, i vilken äldre murpartier ingår i sydmuren, uppfördes 1770-71 av Pehr Olofsson i Dillne. Västtornet uppfördes 1805 av Pål Pehrsson i Stugun. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans huvudform härrör från byggnadstiden. Långhuset täcks av valmat tak i två fall, tornet av lanterninhuv. Ingång i väster och mitt på sydfasaden. Kyrkorummet täcks av ett högt putsat spegelvalv av trä med karnisprofil och marmorerad taklist. Inredningen härrör från byggnadstiden. Altaruppsats och predikstol utförda av Johan Edler d.ä. 1774-75. Altartavlan, visande Korsfästelsen, målades av Nils Lindström 1780. Den slutna bänkinredningen härrör från byggnadstiden. Läktaren tillkom 1828, barriärens målningar av konstnären Arne Bohman 1956. Orgelfasaden byggdes 1880. En rik uppsättning medeltida inventarier har bevarats i kyrkan. Vid en restaurering 1880 ersattes en sannolikt medeltida sydportal av den nuvarande, det tidigare rödfärgade tornet målades vitt och interiörens rika färgsättning avlägsnades (den målade plafonden nu i Jämtlands läns museum). Inredningens färger återställdes delvis 1938 vid en restaurering under ledning av antikvarien Eric Festin. Vid en restaurering 1979-80 framtogs kalkmålningsrester från gamla kyrkan. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den nuvarande kyrkan är en medeltida kyrka, som om- och tillbyggdes, såväl på längden som bredden till dubbel storlek, 1770-71 av byggmästaren Pehr Olofsson i Dillne. Kyrkan invigdes den 12 mars 1780. Ett torn av trä, byggt av Pål Pehrsson i Stugun, tillfogades 1805. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster, torn i väster samt sakristia i nordöstra hörnet. Ingång genom torn och mittportal på sydsidan. En medeltida ingång till sakristian från öster. Materialet gråsten med inslag av tegel i fönster- och dörromfattningar, timmer i tornet. Äldre murverk ingår i bl.a. sakristian, östra gaveln samt i norra väggens östra del. Fragment av medeltida bemålning återfinns även på sydväggen. Flera av stockarna i tornet har återanvänts och kan ha haft en tidigare funktion i den klockstapel, som stod i kyrkans närhet. Fasaderna vitputsade utan markerad sockel. Tornets nedre del klädd med stående panel, dess övre med spån, allt vitmålat. Ursprungligen var spånbeklädnaden rödfärgad och panelen gulmålad.Yttertaket klätt med grythytteskiffer, tidigare spån på näverunderlag. EXTERIÖR - Taket valmat i två fall. Ett lågt och satt torn. Långhuset återgick i sitt ursprungliga utförande delvis på Hagmans ritning från 1763. Dock kom Hagmans föreslagna rusticerade pilastrar och portalomfattning av kostnadsskäl aldrig till utförande. Förutom två igensatta fönster på västgaveln samt ny portal i söder och förändrade former på tornets öppningar och fönster synes kyrkan vara oförändrad sedan 1805. Som nämnts ovan har tornet även fått en ny färgsättning i senare tid. INTERIÖR - Vitputsade väggar och spegelvalv samt profilerad marmorerad taklist. Ursprungligen fanns på takets plana fält tre inramade målningar sannolikt utförda av Anders Berglin, "Livet under lagen", "Kristi återkomst" samt "Den trogna själen mottagande livets krona", nu deponerade i Jämtlands länsmuseum. Likaså fanns i valvet och på väggarna skenperspektiv och draperimålning över och bakom såväl altaruppställning som predikstol. Altaruppsatsens skulpturala delar i rokoko snidade 1774-75 av Johan Edler d.ä., liksom predikstolen och dopängeln. Altaruppställningens tavlor, "Korsfästelsen" samt "Jesu födelse", utförda på duk av Nils Lindström 1780, som även stofferat och förgyllt predikstolens mittrelief "Såningsmannen". Sluten ursprunglig bänkinredning i fyra kvarter. De främsta kvarterens dörrspeglar och bänkskärmar försedda med genombrutna överstycken som inramar fyra medaljonger med landskapsmotiv på båda sidor, troligen målade av Anders Berglin, samt eldsurnor stående på piedestaler eventuellt utförda av Lindström eller fadern Pehr Tholsson. Läktaren byggd 1828, från början med två trappor i kyrkorummet. Sedan 1956 är dess fält försedda med målningar av Arne Bohman. Orgelfasaden tillhör 1880 års orgel, nytt orgelverk byggt 1966. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland |
