Stäng fönster Ljungby kn, DÖRARP 3:3 DÖRARPS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Om Dörarps kyrkogård finns väldigt lite skrivet och dokumenterat i arkivhandlingar. Det troliga är att kyrkogården har använts sedan medeltiden. Kyrkogården har tidigare varit mindre till ytan. En utvidgning gjordes åt norr under 1929 och innan dess skedde en utvidgning 1876. Åt vilket håll den utvidgningen gjordes och om det skett några tidigare finns det inga uppgifter om. Under 1560-talet brändes kyrkan i Hallsjö ner och församlingsborna fick då gå i kyrkan i Dörarp. Det var dock inte förrän år 1824 som Hallsjö kom att uppgå i Dörarps socken. Då detta skedde borde många fler ha fått sin gravplats på kyrkogården i Dörarp. De första medeltida kyrkorna uppfördes på initiativ av jordägande storbönder för att manifestera sin position. Kyrkan uppfördes ofta på eller i nära anslutning till de hedniska gravfälten och i trakterna kring Dörarp ligger många gravfält från bl.a. vikingatiden. Domkapitlet sände 1949 ut ett frågeformulär till stiftets kyrkor, angående kyrkogårdarna. Sammanfattningen på svaren från Dörarp var: Kyrkan hade tidigare använts som begravningsplats och den siste begravdes i kyrkorummet 1796. Runt kyrkan fanns en mur av sten och kyrkogården hade utvidgats 1876 och 1929. Vid det senare tillfället åt norr. Vissa gravar omgavs av häckar och kyrkogården omgavs av huvudsakligen ek. Det fanns såväl enskilda som allmänna gravar. Gravkullarna brukade vid denna tidpunkt slätas ut och beläggas med sand eller singel. Storleken på vårdarna var varierande, men de som uppfördes vid denna tid var vanligen 60-70 cm höga och av granit. Det var inte känt om det fanns någon prästgrav på kyrkogården men ett par vårdar från 1700-talet fanns bevarade. Ödekyrkogården vid Hallsjö ca fem kilometer från Dörarp användes inte som begravningsplats. Av de allmänna, grusade och häckomgärdade gravarna finns idag inget kvar. Inte heller gravar med stenramar och gravkullar förekommer. |
